Turkiets ambassad på Kulturnatten väcker kritik i skuggan av journalist-rättegång

Kulturnatten i Stockholm är en årlig folkfest med hundratals arrangörer som erbjuder kostnadsfria evenemang för allmänheten. Stockholms stad hjälper till med marknadsföringen för alla som ”håller sig inom ramen för svensk lag”. Det är en inkluderande tanke som normalt skulle uppskattas, men i år har ett särskilt inslag väckt starka reaktioner.

Turkiets ambassad deltar med ett evenemang där de bjuder in till ”lyriska vindar från Pera” och ”lyriska porträtt från Anatolien” med tillhörande turkiska drycker och tilltugg. Besökarna välkomnas att uppleva ”operans och sångens tidlösa magi” i ambassadens lokaler.

Kritiken handlar inte om själva programinnehållet, utan om vem som står bakom – en officiell representant för den turkiska staten. Att låta Turkiets ambassad delta i Kulturnatten, stöttad av Stockholms stad, har väckt frågor om hur Sverige förhåller sig till länder med problematisk relation till yttrandefriheten.

Om man jämför med hur andra länders ambassader skulle ha bemötts, kan man konstatera att exempelvis Ryssland eller Iran sannolikt inte skulle ha passerat arrangörernas filter, oavsett hur lagliga deras evenemang skulle vara. Tidigare har det dessutom uppstått kontroverser kring Israels ambassads deltagande.

Kritiken blir särskilt påtaglig eftersom den svenska journalisten Joakim Medin inom bara några veckor, den 7 maj, står inför en ny rättegång i Turkiet. Medin greps förra året när han för tidningen Dagens ETC:s räkning bevakade protester mot den turkiska regimen. Han dömdes då för att ha ”förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan”.

Trots att Medin senare släpptes står han fortfarande åtalad för terrorbrott, vilket kan leda till ett långt fängelsestraff. Om han döms, vilket kan ske i hans frånvaro eftersom han av förklarliga skäl inte återvänder till Turkiet för rättegången, riskerar han att bli internationellt efterlyst – en katastrof för en utrikesjournalist som behöver kunna resa för att utföra sitt arbete.

Medins fall är unikt eftersom han är svensk medborgare, men liknande öden har drabbat tusentals turkar och kurder – journalister, kulturarbetare, intellektuella och politiker. President Erdoğans regim har konsekvent agerat mot det fria ordet och möjligheten att granska makten.

Särskilt oroväckande är att den turkiska förundersökningen mot Medin även pekar ut 14 andra svenskar och svenskkurder, inklusive flera journalister, författare och debattörer, som påstådda terrorsympatisörer. Hela tidningen Dagens ETC beskrivs i materialet som en slags knutpunkt för kriminellt konspirerande mot den turkiska staten.

Detta har lett till att journalister vid tidningen avråds från att över huvud taget besöka eller mellanlanda i Turkiet. Ironiskt nog innebär detta att tidningen inte själv kan bevaka rättegången mot sin egen medarbetare.

Inför Kulturnatten har därför medarbetarna på Dagens ETC informerats om att de av säkerhetsskäl bör undvika Turkiets ambassad under evenemanget. Situationen illustrerar den komplexa balansen mellan kulturellt utbyte och ställningstagande mot regimer som kränker grundläggande pressfrihet.

Kritiker menar att Stockholms stads beslut att inkludera ambassaden i programmet kan tolkas som att man betraktar Turkiet som en okontroversiell kulturbärare, trots landets pågående rättsprocess mot en svensk journalist och det bredare mönstret av attacker mot pressfriheten.

Fallet väcker viktiga frågor om hur Sverige ska förhålla sig till länder som aktivt motarbetar yttrandefrihet och förföljer journalister. Kan kulturellt utbyte separeras från politisk kontext, eller blir Kulturnatten ofrivilligt en plattform som normaliserar en regim som fängslar journalister för deras rapportering?