Arkivens framtidsfrågor – krisberedskap och AI-utveckling

Arkiven har länge betraktats som samhällets minne – de platser där beslut, handlingar och vardagsliv dokumenteras för framtiden. Men det förflutna är inte längre en självklarhet att bevara. Konflikter, klimatförändringar och digitala hot har gjort arkivfrågan till en samtidsfråga med höga insatser.

Ett aktuellt exempel kommer från Gaza, där stadsarkivet totalförstördes. Enligt Amanda Vesterlund, generalsekreterare för Svenska arkivförbundet, innebär förlusten att staden kan återuppbyggas fysiskt – men inte som den en gång var.

– All information om fastigheter, vattenledningar och allt sådant som finns i ett stadsarkiv är borta, säger hon.

I Sverige har beredskapsfrågan fått förnyad aktualitet. I fjol utsågs Riksarkivet till beredskapsmyndighet, och i juli i år kom nya regeringsuppdrag om digital beredskap. Uppdragen innebär bland annat att utreda en nationell skyddad lagringsyta för kulturarvsdata och att föreslå kriterier för urval vid digitalisering av kulturarvsmaterial.

Riksarkivarien Daniel Forsman, som tillträdde tidigare i år, ser uppdragen som ett kvitto på arkivens samhällsviktiga funktion. Han understryker att beredskapen är mångbottnad.

– Det handlar om att säkra att handlingarna är skyddade och tillgängliga över tid. Hoten kan vara klimatrelaterade eller handla om cyberattacker. Det finns många olika delar i beredskapen, säger han.

Flera europeiska nationalarkiv moderniserar eller bygger nya lokaler för att möta framtidens behov. Skyddet mot översvämningar, brand och extrem hetta står i fokus. I Sverige invigdes 2025 Riksarkivets nya anläggning i Härnösand, en specialbyggd byggnad på 33 000 kvadratmeter.

Men alla arkiv har inte Riksarkivets ekonomiska resurser. Många enskilda arkiv inom civilsamhälle och näringsliv, som utgör Svenska arkivförbundets omkring 150 medlemmar, brottas med sin finansiering. Den största utmaningen är enligt Vesterlund att arkivfrågor sällan prioriteras i tid.

– Arkiv är aldrig en nu-fråga, det är en sen-fråga. Det är någonting man börjar prata om först när samlingarna saknas, och då är det för sent, säger hon.

Hon efterlyser en nationell kartläggning av svenska arkiv och en utvidgning av arkivlagen så att även enskilda arkiv omfattas.

– Det skulle innebära ökad status och ett erkännande, säger hon.

Digitaliseringen – och den snabba AI-utvecklingen – innebär både risker och möjligheter. Å ena sidan gör ny teknik arkiven mer tillgängliga. Svårtolkade handskrifter kan transkriberas till läsbar text, och AI kan hjälpa användare att navigera i stora informationsmängder. Vesterlund pekar också på AI:s demokratiska potential.

– Många arkivinstitutioner använder AI för att tillgängliggöra information, till exempel genom att omvandla text till tal för personer med synnedsättning, säger hon.

Å andra sidan ökar hoten. Daniel Forsman menar att arkivens roll blir allt viktigare i en tid av både information och desinformation. Riksarkivets uppdrag är att tillhandahålla autentiska och trovärdiga källor.

– Det kommer att bli allt viktigare när så mycket digital data bearbetas i olika typer av informationskedjor. Man har alltid kunnat gå tillbaka till källorna i arkiven för att verifiera att någonting är sant, säger han.

Cyberattacker är ett växande hot. 2023 attackerades Storbritanniens nationalbibliotek av hackergruppen Rhysida, som stal stora mängder data. Det tog månader att återställa systemen. Forsman ser tydliga lärdomar från händelsen.

– Kulturarvsaktörer är på intet sätt fredade. Vi är utsatta för samma typ av attacker som kommersiella aktörer och andra myndigheter, säger han.

På frågan om hur motståndskraftiga Riksarkivets system är i nuläget är han tydlig:

– Vi arbetar kontinuerligt med att utvärdera säkerheten. Men att tro att man är helt säker, det är att vara naiv.

Amanda Vesterlund betonar att beredskap inte innebär att samlingar ska stängas eller flyttas undan i händelse av kris.

– Vi bygger inte beredskap genom att stänga arkiven. Stängda arkiv skulle vara ett enormt demokratiskt problem. Även under en samhällskris måste arkiven fyllas på och användas, säger hon.

De svenska arkiven delas in i tre sektorer: statliga, kommunala och enskilda. Riksarkivet ansvarar för den statliga arkivverksamheten, medan Svenska arkivförbundet är riksorganisation för arkiv från näringsliv, civilsamhälle och privatpersoner. Tillsammans utgör de ett system som både dokumenterar samhället och skyddar det – så länge de får de resurser och det erkännande som krävs.