I februari presenterades planerna på att utveckla en svensk språkmodell, ett ambitiöst projekt som samlar myndigheter, vissa nyhetsmedier och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Vid en presskonferens tillsammans med statsminister Ulf Kristersson beskrev Sara Mazur, verkställande ledamot i stiftelsen, målet: att skapa en språkmodell som inte bara behärskar svenska språket utan även förstår den svenska kontexten och kan kommunicera utifrån den grunden.

Projektet har dock väckt en intern debatt bland svenska författare, där frågan om hur deras verk ska användas för att träna artificiell intelligens står i centrum. Trots att Författarförbundet, som representerar svenska författare och översättare, deltar i projektet för att kunna påverka dess utveckling, protesterar nu en grupp medlemmar mot förbundets medverkan.

Författarförbundet har motiverat sitt deltagande med att det ger insyn och möjlighet att definiera hur upphovspersoner ska få ersättning. Förbundet betonar att ingen användning av modellen ska kunna ske utan dessa aktörers medgivande. Men för en del medlemmar räcker inte dessa försäkringar.

En motion till Författarförbundets årsstämma kräver att förbundets medverkan pausas tills frågan har förankrats ordentligt hos medlemmarna. Bakom motionen står en grupp författare som ifrågasätter både processen och själva grundtanken med projektet. De ställer sig kritiska till att deras verk ska upplåtas för AI-träning utan ersättning, åtminstone i ett första skede.

Språkmodeller fungerar genom att stora mängder text används som träningsdata. Genom att analysera dessa texter lär sig systemet språkets struktur och kan tränas att formulera egen text. Chatrobotar som ChatGPT, Googles Gemini och Anthropics Claude bygger alla på sådana bakomliggande språkmodeller.

Poeten Olivia Bergdahl är en av medlemmarna bakom motionen. Hon förklarar att kritiken inte handlar om ett ja eller nej till en svensk språkmodell i sig, utan om den bristande dialogen med författarna. Hon menar att det under våren har varit en oerhörd brådska med projektet och att Författarförbundet har varit väldigt tydligt positiva till framtagandet utan att först prata med författarna om hur modellerna fungerar och vad de gör med deras skrivande.

Enligt Bergdahl är översättarna särskilt utsatta, eftersom deras arbete redan idag delvis ersätts med AI. Men hon vänder sig också mot tanken att en språkmodell ska kunna tränas att efterlikna enskilda författares språk. Hon beskriver sitt skrivande som resultatet av ett helt livs arbete för att hitta sitt eget sätt att uttrycka sig.

”Om modellen blir så högkvalitativ att den kan efterlikna det, då är det inte mina fyra böcker jag har sålt, utan hela mitt språk. Det fyller mig med äckel. Jag säljer inte min kropp heller”, säger Olivia Bergdahl. Hon är hundra procent säker på att hon kommer säga nej till att bidra till modellen tills någon kan förklara för henne hur hennes eget skrivande eller litteraturen i stort på något sätt gynnas av en språkmodell.

Författarförbundets ordförande Anja Gatu försvarar förbundets deltagande i diskussionerna om språkmodellen. Hon betonar att inga avtal är skrivna och att medlemmarna ska få tid att säga sitt. Samtidigt lyfter hon fram att de stora techbolagen redan tränar sina AI-system med svenskt material, ofta helt utan att be om lov eller betala ersättning, vilket hon beskriver som ett enormt intrång.

Att vara med i arbetet med en svensk modell är enligt Gatu en chans att kunna påverka och få betalt. Hon framhåller att förbundet inte ger bort någonting utan tvärtom skyddar verken och ger alla författare en möjlighet att säga nej. Hon förklarar att brådskan finns eftersom alla myndigheter håller på att implementera sina egna AI-system och vill ha språkmodeller, så efterfrågan uppstår nu.

I projektets första fas ska den språkmodell som tränas inte få användas av någon. Syftet är bara att forskarna ska få en uppfattning om hur bra den kan bli. Innan man kommersialiserar modellen eller låter någon använda den ska det krävas ytterligare avtal och licenser. Enskilda författare ska kunna säga nej, och om förbundet märker att det går åt fel håll kommer de kunna säga nej.

Gatu är samtidigt öppen för att bromsa projektet helt om motståndet är stort bland medlemmarna. Om medlemmarna inte vill delta kommer förbundet inte att göra det. Men hon ställer samtidigt frågan hur man ska skydda upphovsrätten från generativ AI om man är emot licensiering. Hon ser det svenska språkmodellprojektet som en strategi för att skydda litteraturen.

Ett medlemsmöte om arbetet med den svenska språkmodellen hölls på torsdagen, och Författarförbundets årsstämma äger rum den 30 maj. Där kommer medlemmarna få möjlighet att ta ställning till förbundets fortsatta engagemang i projektet.

Debatten speglar en större konflikt i kultursektorn om hur upphovsrätt och kreativt arbete ska skyddas i en tid då AI-teknologin utvecklas snabbt. Frågan om ersättning, kontroll och rätten att säga nej till att ens verk används för att träna AI-system är central för många yrkesverksamma författare och översättare.