Joakim Medin: Politiker kopplar mitt fall till jakten på svenska gängkriminella

Rättegången mot den svenske journalisten Joakim Medin i Turkiet sköts i torsdags upp igen. Enligt Dagens ETC, som var först med att rapportera, motiveras beslutet med utebliven rättshjälp. En ny begäran ska skickas till Sverige.

Medin är utrikesreporter på Dagens ETC. Flera förhandlingar har skjutits upp sedan tidigare, och han befinner sig sedan länge i en rättslig limbo. Han vågar inte resa till länder utanför EU som har utlämningsavtal med Turkiet. Det påverkar direkt hans arbete som utrikesreporter.

Rättshjälp är ett instrument för straffrättsligt samarbete, där ett land kan begära hjälp med exempelvis förhör och bevisning. Att den uteblivit innebär att processen inte kommit vidare. Beslutet att skjuta upp rättegången var därmed väntat, men det förlänger den ovisshet Medin har levt med under lång tid.

Fallet har en tydlig politisk dimension. Så sent som i juni gjorde Turkiets talman Numan Kurtulmuş ett officiellt besök i Sverige. Enligt uppgifter till Dagens Nyheter ska Medin-fallet återigen ha tagits upp. Något genombrott kom dock inte.

Flera oberoende källor pekar på att ärendet hänger samman med Sveriges Natoprocess. Resan in i Nato var lång och kantad av motstånd. Turkiet krävde eftergifter från svensk sida, bland annat när det gäller personer som landet kopplar till PKK och Gülenrörelsen. Sverige ville i sin tur ha hjälp att komma åt gängkriminella som gömmer sig i Turkiet. Medin uppger för DN att han har fått samma bild från flera politiska företrädare.

– Det finns politiker som off the record har sagt till mig att de är övertygade om att förklaringen ligger just i det, hur Sverige ska komma åt gängkriminella som lever i Turkiet i dag, säger han.

Aras Lindh, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut med inriktning mot turkisk inrikes- och utrikespolitik samt Nato, säger att de stora frågorna mellan länderna en tid har handlat om gängkriminella och de försvars- och säkerhetspolitiska intressen som länderna numera delar inom Nato.

– De senaste åren har det från Sveriges sida framför allt handlat om de svenska gängkriminella som har hållit sig gömda i Turkiet. Från turkisk sida har de framfört krav om att vi ska lämna ut personer som de menar är kopplade till PKK eller Gülenrörelsen, säger Lindh.

För Joakim Medin har uppskoven inneburit att han är fast i ett moment 22. Att resa till vissa länder kan innebära risk för utlämning. Att avstå från resor innebär att han inte kan utföra sitt jobb. Han säger att fallet kan få effekter bortom det egna ärendet.

– Det här kan sända en signal till andra journalister, att så här kan det gå om man rapporterar på ett sätt som inte behagar Ankara. Därför hoppas vi på en dom som kan överklagas, där jag sen kan bli friad i Europadomstolen. Då skulle det här i stället bli en läxa för Turkiet, säger Medin.

På torsdagen framkom också att den svenska regeringen har gjort ett fel i översättningen av det brev där justitieminister Gunnar Strömmer svarar på Turkiets begäran om rättshjälp. Flera medier rapporterade om felet. DN har sökt Utrikesdepartementet för en kommentar sedan i torsdags.

Medinfallet illustrerar hur rättsprocessen mot en enskild journalist har blivit en del av en större diplomatisk relation. Natomedlemskapet har fört Sverige och Turkiet närmare varandra i säkerhetsfrågor, men de bilaterala spänningarna har inte försvunnit. Internationellt har Turkiet under lång tid kritiserats för sin syn på pressfrihet, och ärenden som detta följs därför noga av både människorättsorganisationer och utländska medier.

För Medin handlar det ytterst om yttrandefrihet och rätten att verka som journalist utan att staten använder rättsprocessen som påtryckningsmedel. Ännu finns inget besked om när nästa förhandling kan äga rum.