Kurdo Baksi: Sluta tro på Kinas lögner om Gui Minhai

I dag är det exakt åtta år sedan omvärlden senast fick ett bekräftat livstecken från den svenske förläggaren, poeten och yttrandefrihetskämpen Gui Minhai, som hålls fängslad i Kina. Livstecknet kom genom en svensk läkare som tilläts undersöka honom på ett sjukhus i staden Ningbo i Zhejiang-provinsen. Gui Minhai hade då körts från fängelset i en mörk skåpbil med sju platser.

Sedan dess har det varit tyst om hans öde. Gui Minhai har svenskt pass och är folkbokförd i Sverige, men Kina har vägrat att visa upp honom för familjen eller för svenska myndigheter. Han har tilldelats Tucholskypriset av Svenska Pen, ett internationellt pris som går till förföljda författare. Priset har inte förändrat hans situation.

Bakgrunden till fallet är väldokumenterad. Gui Minhai drev bokförlaget Mighty Current och bokhandeln Causeway Bay Books i Hongkong. Genom bokhandeln sålde han stora upplagor av regimkritisk litteratur som distribuerades vidare till fastlands-Kina, vilket väckte myndigheternas vrede i Peking. I oktober 2015 frihetsberövades han i Pattaya i Thailand och fördes landvägen till Kina. Bortförandet av en svensk medborgare på thailändsk mark har av flera bedömare beskrivits som en kinesisk utomrättslig aktion.

I februari 2020 meddelade kinesiska myndigheter att Gui Minhai dömts till tio års fängelse för att ha ”tillhandahållit information till utländsk makt”. Domen har aldrig visats upp, och dess existens har ifrågasatts av såväl svenska myndigheter som människorättsorganisationer.

Frågan fick förnyad aktualitet när Kinas utrikesminister Wang Yi besökte Stockholm för en månad sedan. I samband med besöket sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) att svenska myndigheter fått besked om att Gui Minhai är vid god hälsa och att regeringen fortsätter att arbeta för att han ska friges. Hon preciserade inte vem som lämnat beskedet eller när det ska ha skett.

Uttalandet har mötts av skepsis. Kina har vid upprepade tillfällen lämnat motstridiga uppgifter om Gui Minhais situation, och den svenska läkarundersökningen är den enda gången en utomstående fått träffa honom sedan bortförandet för snart elva år sedan. Kritiker menar att svenska regeringar under lång tid accepterat Kinas behandling av fallet och att den diplomatiska linjen inte gett resultat.

Fallet Gui Minhai ingår i en bredare utveckling i Hongkong, där press- och yttrandefriheten kraftigt begränsats sedan säkerhetslagen infördes 2020. Förläggaren Jimmy Lai, en av stadens mest kända publicister, dömdes nyligen till 20 års fängelse för brott mot lagen. Under den senaste tiden har polisen genomfört flera räder mot bokhandlare, och elva personer har frihetsberövats med motiveringen att deras böcker kan bryta mot säkerhetslagen. Någon lista över förbjudna titlar finns inte, och böcker beslagtas med hänvisning till att de utgör bevis. Räderna har skapat oro bland författare och förläggare, och flera bedömare menar att självcensuren i Hongkong har ökat markant sedan lagen infördes.

Lagstiftningen har inneburit en genomgripande förändring av Hongkongs roll som internationellt mediecentrum. En rad mediehus och publicister har valt att flytta eller avveckla sin verksamhet i staden, och utländska korrespondenter har fått allt svårare att arbeta. För bokbranschen har konsekvenserna blivit påtagliga: utgivare och bokhandlare tvingas i praktiken att själva avgöra vad som kan tolkas som brottsligt.

För Sveriges del har fallet Gui Minhai blivit en återkommande källa till diplomatisk spänning med Kina. Kina är sedan länge en av Sveriges viktigaste handelspartner i Asien, och relationen präglas av en balansgång mellan ekonomiska intressen och krav på mänskliga rättigheter. Hittills har inga svenska regeringar infört sanktioner eller andra påtryckningsmedel med anledning av fallet. Utrikesdepartementet har i stället fört en linje som innebär upprepade krav på konsulär tillgång och hänvisningar till pågående diplomatiska samtal. Samtidigt har flera västerländska företag valt att minska sin exponering mot Kina, bland annat mot bakgrund av den politiska utvecklingen.

För Gui Minhais familj innebär åtta år av tystnad en pågående ovisshet. Flera organisationer, däribland Svenska Pen, har krävt att Sverige ska agera kraftfullare och att Gui Minhai omedelbart friges. Några besked från kinesisk sida om en möjlig frigivning har ännu inte lämnats.