Maria Gunther: När jag hör ordet ”kvanthälsoeffekt” osäkrar jag min revolver

I en opinionstext i Dagens Nyheter kritiserar vetenskapskrönikören Maria Gunther hur vetenskapliga studier används för att skapa trovärdighet åt hälsoprodukter och politiska budskap. Hon konstaterar att ”det finns studier som visar” fortfarande uppfattas som ett starkt argument, trots att forskning kan vara av mycket varierande kvalitet. Som exempel nämner hon USA:s hälsominister Robert F Kennedy Jr och den svenske hälsoentreprenören Fredrik Paulún.

Kennedy, som länge varit en av världens mest kända vaccinmotståndare, möts ofta av frågor om den omfattande forskning som inte finner något samband mellan vaccin och autism. Hans standardsvar är att ”det finns andra studier”. Enligt Gunther spelar det ingen roll att den studie han syftar på har stora metodologiska brister, eftersom den bekräftar vad han redan vill tro. Hon menar att detta illustrerar hur forskning kan plockas fram selektivt för att stödja en på förhand bestämd slutsats.

Paulún är en av Sveriges mest kända hälsoprofiler och marknadsför bland annat vätevatten – vatten med tillsatt vätgas – samt framhåller fördelarna med jordade skor. I ett reportage i Expressen den 6 september, skrivet av Karin Sörbring, hänvisade han till studier som ska visa att produkterna är bra för hälsan. På mässan Harmoni-expo i Solnahallen i Solna talade han om vätevattnets ”kvanthälsoeffekt”.

Gunther ser detta som ett exempel på hur svårbegripliga vetenskapliga ord används för att ge produkter en aura av forskning. Hon jämför med boken ”Livet med kvantfysiska glasögon”, som uppmanade läsare att ”applicera kvantfysik” i sina liv. Att använda begrepp som varken säljaren eller publiken egentligen förstår fungerar fortfarande, skriver hon.

Expressen publicerade en skärmdump från Paulúns företag Astra Longevitys webbplats, där företaget hävdade att forskning visar att vätgas kan minska ångest, förbättra hud, tarmflora, hjärta och immunförsvar samt bromsa åldrandet. När Gunther några dagar senare gick in på sajten var sidan borta. Kvar fanns bara en artikel om väte och hudvård, med hänvisning till fyra små studier på celler eller djur, den nyaste från 2017. Vätevattenflaskan, som kostar 1 299 kronor, gick fortfarande att beställa.

Vätevatten har under de senaste åren vuxit från en nischprodukt till en global trend inom hälsobranschen. Drycken säljs i form av dyra flaskor, pulver och maskiner för hemmabruk, och budskapen sprids ofta via sociala medier och mässor. I Sverige har aktörer som Paulúns Astra Longevity bidragit till att göra produkten känd. Priset för en flaska är avsevärt högre än för vanligt vatten, vilket visar på en affärsmodell där påstådda hälsoeffekter används för att motivera pålägg.

Att tjäna pengar på människors oro för hälsa och åldrande är inget nytt. Förr såldes ormoljeliniment och mirakelmediciner med löften om bot mot det mesta. Det nya är att referenser till ”studier” och ibland kvantmekanik har lagts till i marknadsföringen, skriver Gunther. Hon menar att både Kennedy och Paulún sannolikt förstår skillnaden mellan gedigen forskning och enskilda studier av låg kvalitet, men att de ändå väljer att presentera den forskning som passar deras budskap.

På det sättet urholkas förtroendet för vetenskapen, samtidigt som den vetenskapliga retoriken blir ett allt effektivare säljverktyg. Det är en utveckling som inte bara rör enskilda företag, utan även hur forskning används i den offentliga debatten.