Nya serier lockar barn att läsa – kan de lindra läskrisen?

De senaste Pisaresultaten har skakat om den svenska skolvärlden. Sjunkande läsförståelse bland unga har utlöst en bred debatt om hur läslusten ska väckas igen. Samtidigt som rapporterna målar en dyster bild pekar mycket på att serieböcker kan vara en del av lösningen – en genre som just nu upplever en stark global boom.

På Värmdö bibliotek märks inget av den minskade läslust som annars präglar samtiden. Här köar barn vid informationsdisken och fåtöljerna i seriehörnan är fullbokade. På golvet står noggrant ordnade högar med bokserier som ”Warriors” av det brittiska författarkollektivet Erin Hunter, Raina Telgemeiers uppskattade berättelser och mängder av manga.

”Warriors”, som följer vildkattklaner i ett episkt drama, har sålt i miljontals exemplar världen över. Telgemeiers böcker om unga tjejers vänskap och känslor lockar likaså stora läsarskaror. Mangaserier som ”One piece” av Eiichiro Oda och ”Jujutsu kaisen” av Gege Akutami toppar bästsäljarlistor och försvinner snabbt från butikshyllorna.

För förlagen har detta blivit en lukrativ marknad. Alice Osemans ”Heartstopper”-serie, översatt till 37 språk, och Ann M Martins ”The Babysitters Club” har båda fått framgångsrika tv-adaptioner och visar på genrens kommersiella potential. Men serieböckernas betydelse sträcker sig bortom försäljningssiffror – de fungerar allt oftare som en inkörsport till läsning.

Cobolt förlag har satsat särskilt på barn- och ungdomsserier och märker ett växande intresse från både bibliotek och skolvärlden. Anna Bäfverfeldt, förläggande redaktör på Cobolt, ser en tydlig trend.

– Vi har en lång tradition av att läsa serier i Sverige. Många unga börjar med superhjälteserier för att sedan hitta vidare till manga och andra serieböcker. Tecknade serier kan vara det första steget för ett barn att knäcka läskoden och sedan bli en riktig bokslukare, säger hon.

Cobolts satsning har gett resultat. På Bokmässan märker förlaget ett stort engagemang från lärare och bibliotekarier.

– Många har insett att serier är ett effektivt sätt att få igång läsningen, som ju befinner sig i kris enligt rapporterna, konstaterar Bäfverfeldt.

Fredrik Strömberg, chefredaktör för kulturtidskriften Bild & Bubbla och lärare på Serieskolan i Malmö, forskar på serier och ser flera fördelar med det moderna serieformatet. De nyare serieböckerna, ofta i mindre format med inspiration från asiatiska serier, har ett annat driv än de klassiska albumen.

– Med färre rutor per sida blir det mer bläddrande. Böcker i det mindre formatet verkar vara bra på att engagera och får läsaren att vilja fortsätta, säger han.

Strömberg menar att Sverige ligger efter när det gäller att förstå genrens fulla potential.

– Vi har varit sena med att inse hur stor genren är. Serieförlagen är bitvis fast i gamla format och ger mest ut vuxenserier. De nya barnserierna ges ofta ut av traditionella bokförlag, men de riskerar att flyga under radarn för serieintresserade läsare, säger han.

Det finns dock utmaningar. Trots ett växande intresse från föräldrar som vill uppmuntra sina barn att läsa serier, är marknaden för svenska serieskapare tuff. Bäfverfeldt betonar behovet av stöd.

– Kreativiteten och kompetensen finns redan här. Vi har serieskolor, skickliga unga tecknare och flera förlag. Men för att vi som förlag ska kunna ge ut de här böckerna måste det finnas extra stöd. Det är en konstform som är i särskilt behov av kulturstöd för att gå runt. Sverige är ett litet språkland och därför behöver vi hjälpas åt, säger hon.

Frågan är om serieböckernas framgång kan bli en del av svaret på hur en ny generation läsare ska fostras – och om det svenska serieundret kan få samma genomslag som i andra länder.