Nytt digitalt arkiv gör historiska valaffischer tillgängliga för alla

Ett stycke svensk politisk historia har nu digitaliserats och gjorts fritt tillgänglig för allmänheten när Dagens Nyheter, tillsammans med innovationsstudion Surprise Systems, lanserar Propagandaindex. Det är ett öppet digitalt arkiv som innehåller hela 433 svenska valaffischer från de senaste 115 åren. Sammanlagt finns tio politiska partier representerade i samlingen, som sträcker sig från 1911 fram till idag.

Initiativet kommer i ett valår där Sverige bokstavligen är tapetserat med politiska budskap. På varje gata, varje lyktstolpe och i varje fönster blickar politiker tillbaka på väljarna från sina plakat. Men affischens roll och utformning har genomgått en dramatisk förändring sedan de första valaffischerna trycktes för över ett sekel sedan. Genom det nya arkivet kan allmänheten nu följa den utvecklingen på nära håll.

Affischerna har genomgått en omfattande restaureringsprocess och har därefter kategoriserats med hjälp av avancerad AI-teknik. Genom att analysera materialet kan forskare och allmänhet avläsa tydliga mönster och trender som sträcker sig över mer än hundra år. En av de mest slående upptäckterna är hur avbildningar av människor på affischerna har förändrats dramatiskt över tid. Under 1910-talet var leenden i stort sett obefintliga på de svenska valaffischerna – statistiken visar att noll procent av de avbildade personerna log. Under 2000-talet är situationen en helt annan, då log drygt tre fjärdedelar av alla avporträtterade politiker. Samtidigt visar analysen att den språkliga retoriken i budskapen successivt har blivit alltmer hoppfull genom decennierna.

Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter, betonar vikten av projektet för den svenska demokratins historia. Han poängterar att DN har bevakat svenska valrörelser i mer än hundra år, och att samarbetet med Surprise Systems nu gör det möjligt att öppna upp denna historiska skatt för en bredare publik. Enligt Wolodarski är ambitionen att göra de klassiska valaffischerna tillgängliga för alla, oavsett om man är historieintresserad, forskare eller bara nyfiken på hur det politiska landskapet har format sig genom tiderna.

Arkivet är helt öppet och kräver ingen prenumeration. Besökare på propagandaindex.se kan fritt söka bland de hundratals restaurerade affischerna, utforska en detaljerad tidslinje från 1911 och ta del av de AI-genererade analyserna. Detta gör materialet unikt tillgängligt för alla som vill fördjupa sig i Sveriges politiska historia, från den tidiga demokratiseringsprocessen och striderna om allmän rösträtt, genom folkhemmets framväxt, till Sveriges alltmer framträdande roll i omvärlden.

Valaffischerna utgör enligt projektledningen betydligt mer än bara politisk reklam. De fungerar som tidsdokument som fångar sin tids anda och samhällsklimat. Genom att studera hur partierna har använt språk, bildspråk och tonläge genom åren kan man få en unik inblick i hur den politiska debatten och det offentliga samtalet har utvecklats. AI-analysen gör det möjligt att upptäcka mönster som annars skulle vara svåra att se med blotta ögat, exempelvis hur olika partier har anpassat sin kommunikation utifrån rådande samhällsförhållanden.

En betydande del av det historiska materialet har bevarats på mikrofichekort, bland annat vid Kungliga biblioteket som är en av parterna i projektet. Dessa gamla lagringsmedier har nu digitaliserats och återställts för att kunna visas i sin ursprungliga form. Restaureringsarbetet har varit omfattande, då många av de äldsta affischerna har varit i dåligt skick efter att ha förvarats i decennier.

Lanseringen av Propagandaindex kommer i en tid då frågor om informationsförmedling och politisk kommunikation är högaktuella. Genom att blicka tillbaka på hur partierna tidigare har valt att presentera sig själva och sina budskap, ges en möjlighet att reflektera över dagens politiska kommunikation och hur den i sin tur kommer att bedömas av framtidens väljare och historiker. Projektet understryker vikten av att bevara och tillgängliggöra historiskt material i en alltmer digitaliserad värld, och visar hur modern teknik kan användas för att öka förståelsen för vårt gemensamma politiska arv.