Ola Larsmo: Tog det stopp nu för SD-rallyt i svensk politik?

Efter valet råder en ovanlig politisk stämning. Flera partier uttalar sig i segertoner, trots att resultaten knappast ger alla rätt. Socialdemokraterna har gjort sitt sämsta riksdagsval sedan 1928, men framstår ändå som en av valets vinnare. De som förlorar mest, sett till både siffror och politisk position, är Sverigedemokraterna. I skrivande stund backar partiet med omkring tre procentenheter.

Frågan är vad siffrorna egentligen säger. EU-valet 2024 markerade första gången SD backade i ett riksomfattande val, med 2,4 procentenheter. Nu upprepas det. Det går därför inte att avfärda tappet som en engångsföreteelse.

SD:s egna förklaringar har varit motstridiga. Först hette det att många SD-väljare stödröstat på Liberalerna för att rädda kvar partiet i riksdagen. Sedan ändrades beskedet. SVT:s flödesanalys pekar i stället på att många moderater stödröstat på L. Då faller den förklaringen.

Samtidigt är SD:s tapp inte unikt. Högerpopulistiska partier har haft en stark period i flera länder, men på sistone har tecknen på en omsvängning ökat. I Polen förlorade Lag och rättvisa regeringsmakten 2023. I Ungern har Viktor Orbán fått se sin dominans utmanas av en ny politisk rörelse. I Israel väntar en politisk prövning för Netanyahus regering i höst, och i USA hålls mellanårsval i november. Först när dessa processer är avslutade kan man säga om högerpopulismens internationella våg har planat ut.

SD:s problem i Sverige handlar inte minst om unga väljare. Många förstagångsväljare har klasskamrater och vänner med utländsk bakgrund. De har under mandatperioden kunnat följa hur människor med uppehållstillstånd fått dem återkallade och hur personer som arbetat och skött sig utvisats. För unga med föräldrar födda utomlands blir frågan lätt personlig. Att SD:s ungdomsförbund vill införa ett svenskt ICE, med inspiration från den amerikanska invandringsmyndigheten, har inte gjort partiet mer attraktivt i den gruppen.

SD tappar också inom LO-kollektivet, där även Socialdemokraterna backar. Här kan arbetslöshetsförsäkringen spela in. SD har varit svårtydda i frågan, och den svenska arbetslösheten har stigit. För arbetarväljare som värnar trygghet ger det dålig klang.

Inte heller miljöpolitiken har gynnat SD. Tidöregeringens klimatpolitik har i hög grad utformats med SD:s godkännande, och bensinpriserna har pressats ned. Trots det har opinionen vänt. Efter sommarens bränder i Europa har frågan om klimatet blivit svårare att ignorera.

Valresultatet kan därför vara en signal om att den svenska politiken är på väg in i ett nytt läge. Under lång tid har SD profilerat sig genom kraftfulla utspel och en politik som vägrar kompromissa. Väljarna kan nu ha gett besked om att de tröttnat på den typen av politik. Det mönster som präglat svensk politik när den fungerat är i stället det grå, oglamorösa samförståndet. Journalisten Anders Ehnmark brukade säga att ska man få något gjort i Sverige måste man sätta sig ned. Om det synsättet får fäste igen återstår att se. Men signalen från valet är att de politiska överdrifterna kan ha fått sig en törn.