Ledare: Nobelkommittén ställer barbariet mot civilisationen

Årets fredspris går till den sydafrikanska juristen och människorättsförsvararen Navanethem ”Navi” Pillay. Det meddelade Norska Nobelkommittén på fredagen. I motiveringen heter det att hon prisas för ”sina insatser för att främja fred och internationell rätt”.

Pillay växte upp i Durban under apartheidtiden och utbildade sig till advokat. Som advokat försvarade hon politiska fångar i en rättsordning som var byggd på rasåtskillnad. Efter apartheids fall inledde hon en domarkarriär och har bland annat varit domare i den internationella tribunalen för Rwanda och i Internationella brottmålsdomstolen. Mellan 2008 och 2014 var hon FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Hon leder i dag International Commission against the Death Penalty, som arbetar för att avskaffa dödsstraffet globalt.

.

Valet kommer i en tid när internationella institutioner utsätts för växande tryck. Flera ledare ifrågasätter folkrätten och multilaterala organ, och allt fler länder väljer att bygga sin utrikespolitik på bilateral makt framför gemensamma regler. Kort efter Nobelkommitténs besked införde Vita huset sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, en åtgärd som av många uppfattades som en markering mot internationell rätts oberoende.

.

I flera decennier har Pillay arbetat med frågor som rör mänskliga rättigheter, ansvar för krigsförbrytelser och skydd av civilpersoner i konflikt. Hon har varit känd för att hålla fast vid principfasta linjer, oavsett om det gällt mäktiga stater eller beväpnade grupper. Hennes engagemang mot dödsstraffet har också blivit alltmer uppmärksammat under senare år.

.

Dödsstraffet står just nu i centrum för en uppmärksammad debatt i USA. I Tennessee överlevde den dödsdömda kvinnan Christa Pike ett avrättningsförsök genom giftinjektion och vårdas sedan dess på sjukhus. Fallet har väckt ny kritik mot den metod som används vid avrättningar i flera delstater.

Samtidigt har president Donald Trump gett klartecken till avrättningen av Nidal Hasan, en tidigare militärläkare som dömdes för dådet på militärbasen Fort Hood 2009, där tretton personer dödades. Enligt uppgifter ska avrättningen ske senare i år, och försvarsminister Pete Hegseth har meddelat att den ska genomföras offentligt och sändas direkt i tv. Om det sker blir det den första offentliga avrättningen i USA sedan 1930-talet, då folkskaror samlades för att bevittna hängningar i Kentucky och Missouri.

Tanken på straff som offentligt skådespel är i dag främmande för de flesta rättssamhällen. Offentliga avrättningar förknippas främst med auktoritära regimer och är sedan länge avskaffade i nästan alla demokratier. Att en USA-administration öppet diskuterar att direktsända en avrättning har därför väckt starka reaktioner, både nationellt och internationellt.

Elisabeth Semel, jurist och expert på dödsstraff vid University of California, Berkeley, menar att utvecklingen inte kan ses isolerat. ”USA leds i dag av en president som är ute efter spektakel”, säger hon. Semel ställer detta i kontrast mot Navi Pillay, som av den tidigare svenska utrikesministern Jan Eliasson beskrivs som en person med integritet och mod. ”Hon är mycket principfast”, säger Eliasson, som arbetat med henne.

Pillays internationella karriär har präglats av ett tydligt ställningstagande för rättsstatens principer. Hennes tid vid tribunaler för folkmord och krigsförbrytelser har gett henne en unik position som försvarare av en regelbaserad världsordning. Att Nobelkommittén nu väljer att lyfta fram henne kan läsas som en påminnelse om att internationell rätt fortfarande har starka försvarare, trots de senaste årens attacker mot multilaterala institutioner.

Priset ska delas ut vid en ceremoni i Oslo den 10 december. Fram till dess väntas debatten om dödsstraff, internationell rätt och vilken typ av ledarskap som belönas fortsätta. För Pillay handlar det enligt hennes egna tidigare uttalanden om att upprätthålla anständigheten i samhällen som hotas av rå maktutövning. I en tid när gränserna mellan rätt och makt blivit alltmer osäkra blir hennes röst en av de mest centrala i den internationella debatten.