Låga grundvattennivåer driver ökad brunnsborrning i södra Sverige

Låga grundvattennivåer har under de senaste månaderna lett till att många brunnar torkat ut, inte minst i de delar av Sverige där nederbörden varit sparsam under lång tid. Oro för vattenförsörjningen har därmed skapat en kraftigt ökad efterfrågan på brunnsborrning. Företag som arbetar med vattenborrning rapporterar om fulltecknade kalendrar och väntetider som sträcker sig flera månader framåt.

.

– Det är markant mycket mer arbete än normalt, säger Mattias Gustafsson, vd för branschorganisationen Borrföretagen, i en kommentar.

Borrföretagen är den svenska branschorganisation som samlar företag verksamma inom brunnsborrning, energibrunnar och geohydraulik. Organisationen har närmare 150 medlemsföretag och fungerar som en central aktör för branschstandarder, utbildning och säkerhetsfrågor. Att organisationen nu rapporterar om en kraftig arbetsbelastning är en tydlig signal om hur allvarlig vattensituationen är på många håll.

.

Bakgrunden till problematiken är en utdragen period av låga grundvattennivåer, särskilt i östra Svealand, delar av Götaland och på Öland samt Gotland. Sveriges geologiska undersökning, SGU, har under hösten och vintern varnat för att nivåerna i många mättpunkter ligger under det normala, och på flera håll motsvarar de de lägsta uppmätta värdena på över tio år. För hushåll med egna brunnar, som är vanligt förekommande i glesbygd och skärgårdsområden, kan en sinande brunn innebära en akut vattentillgångskris. Många fastighetsägare har därför sett sig tvungna att agera snabbt, antingen genom att fördjupa befintliga brunnar eller borra helt nya.

.

Efterfrågan har ökat mest i de områden där grundvattnet redan innan sommaren låg på låga nivåer. Stockholms skärgård, Upplands kustland, Sörmlandskusten och Gotland är exempel på regioner där flera kommuner redan infört restriktioner eller uppmanat till vattensparande. I skärgården, som saknar kommunalt vatten på många öar, är situationen särskilt utsatt. Fastighetsägare som tidigare klarar sig med en grävd brunn har nu tvingats beställa bergborrning, vilket är en betydligt mer kostsam och tidskrävande åtgärd. Även på fastlandet, i områden med tunna jordlager och berggrund som inte håller vatten, har behovet av djupborrning ökat kraftigt.

.

Borrbranschens kapacitet är emellertid inte obegränsad. Mattias Gustafsson vid Borrföretagen påpekar att företagen nu prioriterar ärenden med akut vattenbrist, men att det samtidigt finns en stor efterfrågan på geotekniska installationer, värmepumpsborrningar och andra typer av markarbeten. Det gör att köerna kan bli långa för den som inte har en brunn som sinar här och nu. Flera företag uppger att de tagit in extra personal, men att branschen även lider av en viss arbetskraftsbrist, inte minst på erfarna borrare. Det är en brist som funnits under flera år och som nu blir än mer påtaglig när efterfrågan ökar ytterligare.

.

Prisbilden för brunnsborrning har också påverkats. Materialkostnader, framför allt för stålrör, filter och pumputrustning, har stigit under det senaste året, och i kombination med längre kötider har den totala kostnaden för en ny vattenbrunn ökat med så mycket som 20 till 30 procent på vissa håll, enligt uppgifter från flera marknadsaktörer. För ett hushåll som behöver en ny bergborrad brunn handlar det ofta om investeringar på flera hundra tusen kronor, vilket gör att många tvingas väga behovet mot den ekonomiska belastningingen. Kommunala vatten- och avloppsbolag har samtidigt sett ett ökat tryck från fastighetsägare som ansökan om att få ansluta sig till det allmänna vattennätet, men i många glesbygdskommuner är avstånden till befintliga ledningar för stora för att en anslutning ska vara samhällsekonomisk rimlig.

Myndigheterna försöker nu dämpa den mest akuta oron och uppmanar fastighetsägare att se över sina vattensystem istället för att omedelbart borra nytt. Att fördjupa en befintlig brunn, installera en effektivare pump eller anlägga en större vattenreservoar kan i många fall vara tillräckligt, menar SGU. Samtidigt betonar man vikten av att inte överutnyttja grundvattnet i kustnära områden, där risken för saltvattensinsträngning är överhängande. Om alltför många nya brunnar borras i samma område kan grundvattenmagasinet lokalt ta skada under lång tid, och då hotas inte bara enskilda hushåll utan hela bygder vattentillgången.

Borföretagen och SGU är eniga om att den långsiktiga lösningen kräver en bättre samhällsplanering. Frågan om vattenförsörjning har i många decennier tagits för given i Sverige, men klimatprognoser pekar på torrare somrar och längre perioder av låga grundvattennivåer, inte minst i de södra och mellersta delarna av landet. Flera utredningar har därför pekat på behovet av en nationell vattenstrategi som omfattar både dricksvattenreserver, grundvattenskydd och infrastruktur för alternativa vattenkällor, som ytvattenmagasin och kustvattenverks.

.

För enskilda hushåll gäller nu att i första hand kontakta kommunen för rådgivning och i andra hand anlita en certifierad brunnsborrare. Branschen själv varnar för att fastighetsägare som försöker snabba på processen genom att använda oseriösa aktörer, eller som avvaktar tills vattnet helt sinat, riskerar att stå utan en fungerande lösning under lång tid. Borrföretagen rekommenderar därför fastighetsägare att göra en noggrann besiktning av sin befintliga brunn, dokumentera vattennivåer och flöde, och först därefter fatta beslut om åtgärd. I många fall kan en relativt enkel åtgärd, som att sänka pumpen eller rensa brunnen, förlänga brunnens livslängd med flera år, innan en nyinvestering blir nödvändig.

Den fortsatta utvecklingen beror nu främst på vädret. SMHI:s prognoser ger inga tydliga besked om när nederbörden kan väntas återgå till normala nivåer, och flera hydrologer har flaggat för att grundvattenmagasinen kan behöva flera säsonger med riklig nederbörd för att återhämta sig fullt ut. Fram till dess lär brunnsborrningsföretagen fortsätta ha fullt upp, och frågan om Sveriges vattentillgångar kommer sannolikt att förbli en av de mest angelägna samhällsfrågorna de kommande åren.