Cyberattack mot frysar är en väckarklocka, varnar Sveriges cybersäkerhetschef.

Attackerna mot kylskåp och frysar i flera europeiska länder är ett tecken på att cyberhoten inte längre bara riktar sig mot datorer och servrar. Allt från hushållsapparater till industriella styrsystem har blivit möjliga mål för angripare, och enligt experter kan konsekvenserna bli allvarliga om samma teknik används i känsligare miljöer.

John Billow, chef för Nationella cybersäkerhetscentret, beskriver händelserna som en väckarklocka. Han framhåller att den typ av uppkopplade enheter som nu attackerats också finns i kameror och industriella system. Om en angripare lyckas ta sig in i rätt typ av verksamhet kan stor skada åstadkommas – långt utöver vad ett stillastående kylskåp eller en överhettad frys innebär.

Attackerna har uppmärksammats i flera länder och väcker frågor om säkerheten i det växande ekosystemet av uppkopplade enheter, så kallad sakernas internet eller IoT. Till skillnad från traditionella datorer är många sådana enheter byggda för att vara billiga och energieffektiva, inte för att stå emot avancerade cyberattacker. De saknar ofta automatiska säkerhetsuppdateringar, har svaga standardlösenord eller lämnar onödig nätverkstrafik öppen. Det gör dem till lågt hängande frukt för angripare som vill bygga botnät, utpressa företag eller få fotfäste i ett nätverk.

Historien visar att liknande sårbarheter inte bara är teoretiska. För några år sedan kunde ett botnät bestående av övervakningskameror och routrar, känt som Mirai, slå ut stora delar av internet på östkusten i USA. Attacken skedde genom att enkla standardlösenord användes för att ta kontroll över hundratusentals enheter. Sedan dess har antalet uppkopplade produkter ökat lavinartat, och med det även attackytan. Ett bostadsområde fullt av uppkopplade vitvaror kan i dag fungera som en språngbräda för att nå andra system i samma nätverk.

För svensk del är hotet särskilt relevant. Den svenska industrin är i hög grad digitaliserad, och många företag inom energi, vatten, transporter och tillverkning är beroende av styrsystem som påminner om dem som nu attackerats. Ett angrepp mot en sådan verksamhet skulle kunna få direkta fysiska konsekvenser, exempelvis i form av driftstopp, maskinskador eller utsläpp. Därför menar cybersäkerhetsexperter att händelserna i Europa bör ses som ett tecken på att även den industriella sektorn måste höja sin beredskap.

Marknaden för cybersäkerhet inom industriella system växer kraftigt. Företag investerar i allt större utsträckning i lösningar som övervakar nätverkstrafik, segmenterar system och säkerställer att gamla enheter inte är direkt exponerade mot internet. En trend är att operatörer av kritisk infrastruktur väljer att fysiskt separera sina kontrollsystem från övriga it-nätverk för att minska risken för smitta. Samtidigt ökar efterfrågan på så kallad OT-säkerhet, det vill säga säkerhet för operativ teknik, hos både stora industrikoncerner och medelstora tillverkare.

Även myndighetsnivån har reagerat. Inom EU har nya regler införts genom NIS2-direktivet, som ställer hårdare krav på informationssäkerhet för verksamheter som är viktiga för samhället. Dessutom har EU antagit en rättsakt om cybermotståndskraft, Cyber Resilience Act, som ställer krav på att produkter med digitala komponenter ska vara säkra genom hela livscykeln – från design till avveckling. För tillverkare av allt från vitvaror till industriella sensorer innebär det att säkerhet inte längre kan vara en eftertanke.

Attackerna mot kylskåp och frysar kan i sammanhanget tyckas banala, men de illustrerar en bredare utveckling. Allt fler vardagliga föremål är uppkopplade, och alla är de delar av ett digitalt landskap som måste försvaras. Samtidigt som tekniken ökar effektiviteten och bekvämligheten, ökar också möjligheterna för aktörer med illvilliga avsikter. Frågan är i vilken utsträckning samhället och företagen hinner anpassa sig innan angriparna hittar nästa svaga punkt.

John Billow understryker att det inte finns någon anledning att vänta. De system som skyddas i dag är de som blir svåra att attackera i morgon. Och även om en enskild attack mot ett kylskåp sällan är allvarlig i sig, kan samma angreppsmetod med små justeringar användas mot betydligt viktigare infrastruktur. Därför är händelserna i Europa inte bara en varning – de är en påminnelse om att cybersäkerhet i praktiken handlar om att skydda det samhälle som är beroende av uppkopplad teknik.