Försäljningen av ekologisk mat ökar i Sverige – första gången på åtta år.

För första gången på åtta år ökar ekologiska livsmedel sin marknadsandel i Sverige. Det är en efterlängtad vändpunkt efter flera tuffa år för branschen, konstaterar Emma Rung, vd för Krav.

”Det är en mycket välkommen förändring. De senaste åren har varit tuffa för ekologisk mat i Sverige”, säger hon.

Bakgrunden är en period av hög inflation och minskad köpkraft. Mellan 2018 och 2023 backade försäljningen av ekologiska varor stadigt, då konsumenter prioriterade pris framför hållbarhet. Nu pekar dock kurvorna återigen uppåt.

Enligt siffror från branschen ökar försäljningen av ekologiska produkter inom dagligvaruhandeln, och marknadsandelen har börjat klättra. Detta sker trots att det ekonomiska läget fortfarande är osäkert för många hushåll.

”Vi ser att kunderna återigen börjar välja ekologiskt när de handlar basvaror som mjölk, ägg och grönsaker. Intresset för hållbarhet har inte försvunnit, det har bara legat på is”, kommenterar Emma Rung.

De stora dagligvarukedjorna som ICA, Coop och Axfood har alla rapporterat ett ökat intresse för ekologiska varor. Malmö och Stockholm ligger i framkant medan mindre orter successivt hänger på. För Krav, som är Sveriges mest kända miljömärkning, innebär trendbrottet en viktig bekräftelse på att konsumenterna fortfarande värnar om djurskydd och minskad klimatpåverkan.

Kravs certifiering är känd för att vara betydligt striktare än EU:s regler för ekologisk produktion. Kraven omfattar allt från beteende för djur till växtodling utan kemiska bekämpningsmedel. En ökad marknadsandel för Krav-märkta produkter ses som en stark indikator på att hållbarhetsarbetet återigen får fäste hos svenska folket.

Trenden märks även bland livsmedelsproducenter. Flera lantbrukare som tidigare valt att gå tillbaka till konventionell odling överväger nu att ställa om igen. Efterfrågan på ekologiska råvaror ökar, och vissa mejerier rapporterar om viss brist på ekologisk mjölk för första gången på flera år.

En avgörande faktor är att inflationen har dämpats rejält under det senaste året. Matpriserna har stabiliserats, vilket ger konsumenterna ett större utrymme att välja dyrare alternativ som ekologiskt. Samtidigt har klimatdebatten intensifierats, och många yngre konsumenter driver på för mer hållbara val i matbutiken.

Trots optimismen varnar branschens aktörer för att inte ta framgången för given. ”Vi får inte slå oss till ro. Prispressen är fortfarande hög, och matjättarnas egna varumärken konkurrerar hårt. Men om vi kan behålla kvaliteten och tydligheten i märkningen finns goda förutsättningar för fortsatt tillväxt”, säger Emma Rung.

För hoppet hos producenterna är stor. Många ekologiska bönder har under flera år kämpat med fallande intäkter och minskad efterfrågan. Nu finns förhoppningar om att marknaden har nått en vändpunkt där ekologiskt återigen ses som en självklarhet i den svenska matkorgen.

Enligt analytiker inom dagligvaruhandeln kan den nya trenden inte bara handla om ekonomi. ”Det vi ser är ett mognande av marknaden. Konsumenter har vant sig vid att jämföra priser, men de har samtidigt lärt sig att allt som är billigt inte nödvändigtvis är bra. Hållbarhetsargumenten får större genomslag i beslutsprocessen igen”, säger en marknadsanalytiker.

Utvecklingen ger också vind i seglen för det svenska lantbruket. Ekologiskt lantbruk innebär ofta högre arbetsinsatser men lägre skördar, vilket gör att ett stabilt pris och en stabil efterfrågan är avgörande. Nu ser flera kooperativ ökad lönsamhet, vilket kan locka nya aktörer att ställa om.

Sammanfattningsvis markerar årets försäljningssiffror en historisk förändring. Efter åtta år av nedgång har svenska konsumenter återigen visat att de är beredda att betala lite mer för mat som tar hänsyn till djur, miljö och klimat. För Krav och för alla som arbetar med ekologisk produktion innebär det nya framtidsutsikter – men också ett ansvar att leva upp till de höga förväntningarna.