Nästa års Eurovision Song Contest får 36 deltagande länder, meddelar European Broadcasting Union (EBU). För första gången i tävlingens historia kommer Kanada att finnas med på startlinjen. Samtidigt har flera länder valt att bojkotta evenemanget, vilket gör att antalet deltagare är lägre än på många år.
Eurovision, som arrangerats sedan 1956, är världens största underhållningsevenemang med direktsänd tv och lockar årligen hundratals miljoner tittare. Att Kanada nu går in som debutant är en historisk milstolpe. Aldrig tidigare har ett land från Nordamerika deltagit i tävlingen, som traditionellt varit reserverad för europeiska stater samt ett fåtal gäster. Australien har sedan 2015 medverkat som hedersinbjuden, men Kanada blir den första nordamerikanska nationen med egen plats i startfältet.
EBU har under flera år arbetat för att bredda tävlingens internationella attraktionskraft. Med Kanada öppnas dörren mot en helt ny kontinent och en stor tv-marknad. Kanadensisk media har visat stort intresse för Eurovision under senare år, inte minst tack vare landets många internationella artister. Att Kanada nu är bekräftat som deltagare ses som ett strategiskt steg för att förstärka tävlingens globala position och öka kommersiella intäkter från annonsörer och streamingtjänster.
Men glädjen över Kanadas intåg dämpas av de bojkotter som flera länder har beslutat om. EBU bekräftar inte vilka länder det rör sig om, men enligt uppgifter från flera europeiska mediehus rör det sig om nationer som under det senaste året har uttryckt starkt missnöje med tävlingens hantering av politiska konflikter. Framför allt har debatten handlat om kriget i Gaza och huruvida Israel ska tillåtas delta. Under förra årets tävling i Malmö präglades evenemanget av stora protester, och flera artister utnyttjade sin plattform för att uppmärksamma situationen. Nu har det missnöjet lett till att ett antal länder, i första hand från Norden och Västeuropa, valt att stå över årets upplaga.
Bojkotterna är inget nytt fenomen i Eurovisionhistorien. Under 1970- och 1980-talen avstod flera nationer från att delta av politiska skäl, och kalla kriget satte tydliga spår i tävlingens uppställning. År 2009 bojkottade Turkiet tävlingen under flera år efter en kontrovers kring röstningen, och 2022 uteslöts Ryssland efter invasionen av Ukraina. Att flera länder nu väljer att avstå kan därmed ses som en fortsättning på en lång tradition av politisk aktivism inom tävlingen, men det påverkar också tävlingens sammansättning och därmed dess popularitet.
Med 36 deltagare blir årets tävling den minsta på flera år – jämfört med 40 länder som ställde upp i Liverpool 2023 och 37 i Malmö 2024. Enligt EBU är dock antalet fortfarande tillräckligt stort för att garantera en bred och varierad finalkväll. Man poängterar också att kvaliteten på bidragen är viktigare än kvantiteten, och att det faktum att Kanada går in visar att tävlingen har en fortsatt dragningskraft på nya marknader.
Eurovision har under de senaste decennierna utvecklats från ett renodlat europeiskt tv-program till ett globalt mediefenomen. Tävlingen sänds i dag i över hundra länder, och streamingtjänster som YouTube och Spotify har bidragit till att låtar från tävlingen nått en internationell publik långt utanför Europas gränser. Förra året satte Loreen från Sverige rekord med sin tredje seger, och intresset från utom-europeiska länder har ökat i takt med att tävlingen blivit mer tillgänglig digitalt.
Kanadas deltagande väcker också frågor om tävlingens framtida struktur. EBU har tidigare diskuterat möjligheten att öppna upp för fler länder utanför Europa, men då handlar det om inbjudningar snarare än automatisk rätt. Kanada är, liksom Australien, medlem i den internationella teleunionen och har ett etablerat samarbete med EBU, vilket underlättar beslutet. Flera andra länder – bland annat USA, Japan och Sydkorea – har under åren visat intresse för att delta, men ännu finns inga konkreta planer.
Trots bojkotterna ser EBU positivt på nästa års tävling, som kommer att hållas i Basel i Schweiz efter att Nemo vann för landet med låten ”The Code”. Basel är en typisk värdstad med goda erfarenheter av stora evenemang, och arenan St. Jakobshalle har kapacitet för en publik på över 12 000 personer. Biljettförsäljningen inleds under våren, och intresset väntas bli stort – inte minst med tanke på den extra uppmärksamhet som Kanadas debut förväntas skapa.
Den slutgiltiga deltagarlistan presenteras av EBU inom några veckor, tillsammans med startordningen för semifinalerna. Ditintills pågår förhandlingar med flera av de länder som övervägt att bojkotta, och det är inte uteslutet att några av dem ändrar sig. Men som situationen ser ut just nu är det kanadensiska deltagandet den stora nyheten – och en hint om att Eurovision fortsätter att växa, även om Europa står inför interna spänningar.



16 kommentarer
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Nyheter might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.