Franska studenter genomför nya protester när Greta Thunberg ansluter sig till demonstranter i Saint-Denis.

Franska studenter avfärdar regeringens svar på protesterna som ”smulor”. Nu väntas nya demonstrationer i flera delar av landet, och den svenska klimataktivisten Greta Thunberg ansluter sig. Hennes medverkan sätter ljus på en växande koppling mellan klimatfrågan och sociala rättvisekrav i Europa.

Bakgrunden är den omstridda pensionsreformen som Frankrikes regering har drivit igenom. Med stöd i konstitutionens artikel 49.3 kringgick regeringen en omröstning i nationalförsamlingen, vilket utlöste omfattande protester. Reformen höjer pensionsåldern från 62 till 64 år. Regeringen har motiverat förändringen med att pensionssystemet måste säkras långsiktigt. Men motståndarna, bland dem fackförbund och studentorganisationer, menar att reformen slår hårt mot arbetare, låginkomsttagare och unga människor som redan lever med osäkra anställningar.

Reformen har mött ett brett motstånd i hela samhället. Opinionsmätningar har genomgående visat att en majoritet av befolkningen vill att den dras tillbaka. Fackföreningarna har organiserat flera strejkdagar och massmobiliseringar, men regeringen har ändå valt att gå vidare. Genom att använda artikel 49.3 undvek man en direkt omröstning, men regeringen har också överlevt ett misstroendevotum i nationalförsamlingen. Att reformen trots det drivs igenom har fördjupat känslan av att regeringen inte lyssnar på medborgarna.

Studenternas kritik handlar inte bara om pensioner. De pekar på stigande boendekostnader, inflation och en arbetsmarknad som blir allt svårare att etablera sig på. I detta ljus uppfattas regeringens senaste erbjudande som otillräckligt. ”Smulor” är ordet som flera studentorganisationer använder. De menar att regeringen försöker dämpa ilskan med symboliska åtgärder i stället för att ta itu med de grundläggande problemen.

Greta Thunbergs närvaro ger protesterna en internationell udd. Den svenska klimataktivisten har sedan skolstrejkerna 2018 blivit en symbol för ungas krav på politiskt ansvar. Hennes deltagande i de franska demonstrationerna bekräftar en trend där klimat- och sociala frågor allt oftare behandlas som en gemensam kamp. För många demonstranter handlar det om att samma politiska system som försvagar välfärden också misslyckas med att skydda klimatet. Att unga människor tar till gatorna för båda frågorna är därför logiskt.

Thunbergs engagemang i Frankrike är ingen tillfällighet. Hon har under de senaste åren försökt bredda klimatrörelsen och har vid flera tillfällen uttryckt stöd för sociala protester i olika länder. För henne handlar klimatfrågan inte bara om utsläpp, utan också om rättvisa och makt. Det budskapet har fått genomslag bland franska studenter, som ser sina egna krav på trygghet och framtidstro som en del av en större internationell rörelse.

Protesterna väntas bli breda. Arrangörer har aviserat demonstrationer i Paris och andra större städer som Lyon, Marseille och Toulouse. Under de senaste månaderna har det handlat om allt från allmänna strejker till blockader av raffinaderier och ockupationer av högskolor. Flera utbildningsinstitutioner har fått stänga, och undervisning har ställts in. Rörelsen har samlat en bred allians av studenter, fackligt aktiva, klimataktivister och vänsterpartier.

De ekonomiska konsekvenserna har blivit allt tydligare. Störningarna i tågtrafiken har påverkat pendling och varutransporter. Flygplatser har tvingats ställa in avgångar. Blockader av raffinaderier har skapat bränslebrist på vissa håll, vilket drabbat allt från privatbilister till byggföretag. Frankrike är Eurozonens näst största ekonomi, och upprepade strejkdagar kan märkas i den ekonomiska statistiken. Ekonomer har varnat för att de återkommande protesterna kan dämpa tillväxten under det första halvåret.

För marknaden har oroligheterna inneburit en påminnelse om de sociala riskerna i Frankrike. Landets statsbudget är redan pressad, och pensionsreformen var tänkt att minska underskottet. Om protesterna leder till omfattande strejker under en längre period kan de offentliga finanserna i stället försämras. Flera analytiker pekar också på att den politiska osäkerheten kan påverka franska obligationsräntor och förtroendet för regeringens reformagenda.

För företag innebär oroligheterna en förhöjd politisk risk. Flera branschorganisationer har uttryckt oro över att Frankrike ska framstå som ett instabilt land att investera i. Samtidigt visar protesterna hur nära sammanvävda arbetsmarknadsfrågor och klimatpolitik har blivit i den politiska debatten. Det är en utveckling som märks inte bara i Frankrike utan i flera europeiska länder, där unga aktivister kräver att omställningen till ett hållbart samhälle sker på ett socialt rättvist sätt.

Regeringen har hittills upprepat att pensionsreformen är nödvändig och att den kommer att genomföras. Men med ett växande tryck från gatan och en internationell symbolfigur som Greta Thunberg i rörelsen kan den politiska kostnaden öka. Frågan är om regeringen kommer att göra fler eftergifter eller om konflikten fördjupas. De kommande dagarna väntas bli avgörande.