Gift vid första ögonkastet-deltagaren Julia Jansson håller med om kritiken att programmet har blivit mer som reality-TV.

Årets säsong av SVT:s ”Gift vid första ögonkastet” har fått utstå omfattande kritik för att ha glidit allt längre från sitt dokumentära ursprung. Flera bedömare menar att programmet i dag är svårt att skilja från vilket kommersiellt realityprogram som helst, med ett tydligt fokus på drama, konflikter och klippta cliffhangers. Nu får kritiken stöd från en av deltagarna själva.

Julia Jansson, som medverkar i den aktuella säsongen, säger att hon känner väl igen sig i beskrivningen. Redan under inspelningen märkte hon att berättandet i högre grad styrdes mot spänning än mot nyans.

– Det är en märkbar skillnad mellan vad som faktiskt händer och hur det presenteras. Ett långt och nyanserat samtal kan klippas om till en enda dramatisk sekvens. Man blir en del av ett berättande som inte alltid har relationen i centrum, säger hon.

”Gift vid första ögonkastet” är den svenska versionen av det danska formatet ”Married at First Sight”, som sedan premiären 2013 har sålts till ett stort antal länder. I Sverige har programmet byggt sin identitet kring en kombination av underhållning och allvar, där deltagare matchas av psykologer och forskare innan de möts för första gången vid altaret.

Den modellen har gett programmet en särställning i SVT:s utbud. Det har setts som en serie som inte bara roar utan också säger något om mänskliga relationer, parbildning och de utmaningar som uppstår när två människor med olika bakgrund ska bygga ett liv tillsammans.

Den här säsongen har dock fått flera kritiker att höja på ögonbrynen. Redan i de första avsnitten pekade recensenter på en förändrad redigering: snabbare klippning, mer dramatiskt musikval och en betoning på konfrontationer mellan deltagarna. Även experternas närvaro, som tidigare varit ett av programmets kännetecken, har tonats ned till förmån för mer spektakulära ögonblick.

Utvecklingen följer en bredare trend inom realitygenren. Strömningstjänsternas framväxt har skapat en hård konkurrens om tittarnas uppmärksamhet, och format som ”Love Is Blind” och ”Too Hot to Handle” har satt en ny norm för hur ett dejtingprogram bör se ut. De traditionella tv-bolagen, däribland SVT, har tvingats förhålla sig till den utvecklingen för att inte tappa unga målgrupper. Samma mönster syns i internationella versioner av ”Married at First Sight”, där flera marknader har förstärkt dramaturgin med fler deltagare, nya moment och utökade sändningar – ofta på bekostnad av det vetenskapliga upplägg som en gång var formatets signum.

För ett public service-bolag är frågan extra känslig. SVT finansieras av skattemedel och har ett särskilt uppdrag att erbjuda innehåll som går bortom ren underhållning. När ett av kanalens mest sedda program rör sig i en allt mer kommersiell riktning väcker det frågor om var gränsen går. Särskilt som deltagarna, enligt Jansson, får bära en berättelse som inte alltid stämmer överens med deras upplevelse.

För deltagarna innebär det också en ökad press i sociala medier. Klippta sekvenser sprids utan sitt sammanhang och skapar en offentlig bild som kan vara svår att bemöta. Flera tidigare deltagare har vittnat om hur de tvingats försvara sig mot uppgifter som bygger på ett urval de själva inte känt igen.

Julia Jansson tycker att det är olyckligt att programmets allvarligare dimensioner hamnar i skymundan.

– Det finns ett stort värde i att faktiskt visa hur komplext det är att skapa en relation från noll. Men det kräver att produktionen vågar lita på att publiken orkar med ett långsammare berättande, säger hon.

Trots kritiken är tittarsiffrorna fortsatt höga. Det illustrerar en dubbelhet hos publiken: många efterfrågar ett seriösare program, men samtidigt tycks det vara just dramatiken som får flest att titta. Den dynamiken gör det svårt att sia om huruvida SVT kommer att ändra sin produktionslinje inför nästa säsong.

SVT har under säsongen varit återhållsamma med att kommentera utvecklingen. Kanalen har beskrivit förändringarna som en naturlig anpassning till tittarnas förväntningar, men har också betonat att deltagarnas välmående kommer i första rummet. För Julia Jansson handlar det dock om något mer grundläggande – att den bild som når tittarna ska vara rättvis mot det som faktiskt ägt rum.

– Man ställer upp med en vilja att utforska en relation, men man är också med i ett tv-program. Det är en balans som inte alltid är lätt, säger hon.