Here are a few natural Swedish rewrites of the title, ranging from direct to more editorial:

Direct translation (formal): E-hälsomyndigheten pekar på bristande konkurrens och slutna system i granskningen av journalhaverier.

Punchier headline (most common in Swedish news): E-hälsomyndigheten: Bristande konkurrens och slutna system bakom journalhaverier.

Slightly more explanatory: I sin granskning av journalhaverierna lyfter E-hälsomyndigheten fram bristande konkurrens och stängda system.

(Note: ”E-hälsomyndigheten” is the standard Swedish name for the agency, omitting ”Sveriges” as it is inherently the Swedish agency.)

En ny utredning från E-hälsomyndigheten pekar på att de återkommande problemen med Sveriges nya vårdinformationssystem, inte minst det uppmärksammade Millennium-projektet, har djupare orsaker än tekniska buggar och tidsplaner. Myndigheten lyfter fram flera strukturella brister i hur marknaden för digitala vårdsystem fungerar. Bristen på konkurrens och de slutna system som de stora leverantörerna använder, beskrivs som centrala förklaringar till att införanden gång på gång stöter på allvarliga problem.

Millennium, som utvecklats av det amerikanska företaget Epic Systems, har under flera år varit Sveriges kanske mest ifrågasatta digitala satsning inom vården. Region Skåne och Region Sörmland var först ut med att implementera systemet, men redan från start följde rapporter om svårigheter för personalen att navigera i systemet, långa svarstider och risker för patientsäkerheten. Nu tillkommer alltså en myndighetsutredning som sätter in dessa problem i ett bredare sammanhang.

En av de mest påtagliga slutsatserna i utredningen är att marknaden för vårdinformationssystem i Sverige domineras av ett fåtal stora aktörer. Tekniken, som ska stödja vårdpersonalens dagliga arbete, är ofta uppbyggd kring proprietära lösningar. Det innebär att systemen är stängda för tredjepartsutvecklare och att sjukvården blir starkt beroende av leverantörens egna prioriteringar och tidsplaner. När något inte fungerar, som med Millennium, har regionerna få praktiska möjligheter att själva åtgärda bristerna eller upphandla alternativa lösningar utan att byta hela systemet.

Bristen på öppna standarder och gränssnitt försvårar också integrationen med andra digitala verktyg, exempelvis e-recept, labbsvar och nationella kvalitetsregister. E-hälsomyndigheten menar att detta skapar en inlåsningseffekt, där kostnaderna för att byta leverantör blir så höga att regionerna i praktiken sitter fast, oavsett hur missnöjda de är.

För vårdpersonalen har de slutna systemen fått konkreta konsekvenser. Läkare och sjuksköterskor har i flera regioner vittnat om att de tvingats lägga mer tid på administrativt arbete och mindre tid på patientkontakt. I värsta fall har systemfel rapporterats ha försenat provsvar eller försvårat läkemedelshanteringen, vilket kan få allvarliga följer för patientsäkerheten.

Internationellt är erfarenheterna av Epic Systems inte heller odelat positiva. Företaget, som har en mycket stark ställning på den amerikanska marknaden, har också fått motta skarp kritik i andra länder där man etablerat sig. Storbritanniens nationaliserade sjukvårdsorganisation har tidigare dragit sig ur samarbeten med stora it-leverantörer efter omfattande problem. Danmark, som länge har ansetts vara ett föregångsland inom digital hälsa, har också kämpat med svårigheter att få liknande system att fungera i praktiken. Detta visar att problemen inte enbart är en svensk fråga, utan en mer global utmaning med komplexa och resurskrävande vårdinformationsplattformar.

Sveriges unika sjukvårdsstruktur, med självständiga regioner som gör egna upphandlingar, förstärker ytterligare svårigheterna. Regionerna har olika förutsättningar, olika befintliga it-system och ofta olika mål med sina digitaliseringar. När varje region själv förhandlar med stora internationella leverantörer, har de i praktiken liten förhandlingsstyrka. Resultatet blir att brister och problem upptäcks först när systemen redan är på plats, men då är det ofta för sent att backa.

E-hälsomyndighetens utredning understryker vikten av att skapa en mer öppen och konkurrenskraftig marknad. Man pekar på möjligheten att ställa krav på öppna API:er och standardiserade datamodeller redan vid upphandling. Det skulle inte bara göra det lättare att koppla samman olika system, utan också ge mindre teknikföretag en möjlighet att bidra med innovativa lösningar. Därmed kan vården undvika att bli beroende av en enda stor leverantör för alla sina digitala behov.

Utredningen kommer nu att ligga till grund för diskussioner mellan regeringen, regionerna och leverantörerna. Frågan om patientsäkerhet och digital infrastruktur har under senare år blivit en allt viktigare politisk fråga, och trycket på kraftfulla åtgärder växer. Det finns en bred enighet om att det inte får fortsätta som hittills, där vårdpersonal och patienter får betala priset när tekniken inte fungerar. Men för att förändringen ska bli verklig krävs också att regionerna vågar bryta med gamla arbetssätt och vågar ställa hårdare krav på sina leverantörer. Annars riskerar samma scenario att upprepas nästa gång ett stort system ska rullas ut.