Saudiarabien har tagit direktkontakt med Jemens huthirörelse för att fråga vad som krävs för att få ett slut på det eskalerande kriget. Enligt uppgifter som The Wall Street Journal har tagit del av ska huthirörelsen ha svarat med ett krav på motsvarande omkring 500 miljarder svenska kronor, eller runt 50 miljarder dollar.
Dialogen, som ska ha förts via medlare, markerar en tydlig strategisk omsvängning från Riyadhs sida. Saudiarabien har i över tio år behandlat huthirörelsen som en militant milis utan rättmätig plats i en framtida politisk lösning – samtidigt som rörelsen i praktiken kontrollerar huvudstaden Sanaa och stora delar av norra Jemen.
Huthirörelsen, som har sina rötter i den zaydiska shiaislam, intog Sanaa 2014 efter år av politisk turbulens i Jemen. Året därpå intervenerade en saudiskledd koalition, med stöd av USA och Storbritannien, för att återinsätta den internationellt erkända regimen under president Abd Rabbu Mansour Hadi. Kriget som följde har beskrivits som en proxykonflikt mellan Saudiarabien och Iran, där Teheran har försett huthirörelsen med robotar, drönare och militär utbildning. Iran förnekar officiellt stödet, men dokumentation från FN:s expertpanel har pekat på omfattande iranskt bistånd.
Kravet på 500 miljarder kronor är svindlande jämfört med storleken på Jemens ekonomi. Landets BNP uppgick före kriget till runt 300 miljarder kronor. Summan kan därför knappast ses som annat än en öppningsposition i vad som väntas bli en långdragen och komplex förhandling.
För Saudiarabien finns flera starka skäl att söka en utväg. Landet har under kriget utsatts för upprepade robot- och drönarattacker mot bland annat oljeanläggningar. Attacken mot oljefältet i Abqaiq 2019, som tillfälligt slog ut en stor del av produktionskapaciteten, illustrerade hur sårbar den saudiska energisektorn är. De direkta militära kostnaderna för kriget beräknas samtidigt ha uppgått till flera hundra miljarder dollar, vilket gör att huthirörelsens krav, trots sin storlek, kan utgöra en rimlig utgångspunkt för förhandlingar i ljuset av vad ett fortsatt krig kostar.
Marknadernas reaktion på nyheten var initialt dämpad. Oljepriset föll något innan nedgången hämtades in. Analytiker konstaterar att ett avtal mellan Saudiarabien och huthirörelsen skulle få stor betydelse för den globala sjöfarten. Huthirörelsens attacker mot handelsfartyg i Röda havet och Adenviken har tvingat många av världens största rederier att ta vägen runt Godahoppsudden, vilket har förlängt leveranstider och höjt fraktpriserna. En fredsuppgörelse skulle kunna återställa trafiken genom Suezkanalen och sänka försäkringspremierna i regionen.
Bab el-Mandeb-sundet, den smala farleden mellan Jemen och Djibouti, är en av världens viktigaste transportleder för olja. Enligt den amerikanska energimyndigheten EIA passerar dagligen motsvarande omkring nio miljoner fat olja och oljeprodukter genom sundet. Störningar i farleden får därmed direkta effekter på den globala energiförsörjningen och på europeiska och asiatiska marknader som är beroende av leveranser från Persiska viken.
För Saudiarabien handlar ett avslut på kriget också om kronprins Mohammed bin Salmans ekonomiska reformprogram, Vision 2030. Satsningar på turism, grön energi och infrastrukturprojekt kräver ett stabilt säkerhetsläge och förutsägbara villkor för utländska investerare. Landet är samtidigt en nyckelaktör inom Opec, där man under flera år styrt produktionen för att balansera världsmarknaden. Att tvingas avsätta motsvarande 500 miljarder kronor i krigsskadestånd skulle emellertid vara politiskt känsligt i en tid när statskassan också ska finansiera omställningen bort från oljeberoendet.
Ytterligare en komplikation är Förenade Arabemiraten, som deltog i den saudiskledda koalitionen men som i södra Jemen har stöttat separatisterna i övergångsrådet – en gruppering som ser huthirörelsen som sin främsta fiende. En uppgörelse som förhandlats fram utan Abu Dhabis välsignelse riskerar att splittra koalitionen och skapa nya konfliktlinjer i södra Jemen.
Det humanitära läget i Jemen är fortfarande bland de värsta i världen. Enligt FN är mer än hälften av befolkningen i behov av humanitärt bistånd, och miljontals människor är fördrivna inom landets gränser. En politisk lösning skulle vara en förutsättning för återuppbyggnad, men vägen dit är kantad av frågor om vem som ska styra Jemen efter kriget och hur landets oljeresurser ska förvaltas.
Diplomatiska källor beskriver samtalen som ett tidigt skede. Något formellt förhandlingsmandat finns ännu inte, och det är oklart vilka frågor som i slutändan kommer att vara avgörande. Det som är nytt är att Saudiarabien tycks ha accepterat huthirörelsen som en samtalspartner – och att priset för fred nu för första gången har satts i siffror.
