Ikea-varuhus bland platser där utlandssvenskar kan förtidsrösta

Valdeltagandet bland utlandssvenskar har länge varit lågt, men inför årets val syns en tydlig förändring. Intresset för att rösta från utlandet har ökat markant, enligt Svenskar i Världen, en organisation som företräder svenskar bosatta utanför landets gränser.

– Det finns ett ganska stort intresse nu bland svenskar utomlands, säger Cecilia Borglin, generalsekreterare för organisationen.

I det senaste valet var valdeltagandet bland utlandssvenskar endast 32 procent, en siffra som ligger långt under genomsnittet i Sverige. Enligt Borglin handlar det dock inte om passivitet utan snarare om praktiska hinder.

– Det finns många så kallade soffpotatisar där ute, men jag skulle inte säga att de är passiva. Till skillnad från när människor i Sverige väljer att inte rösta, beror det främst på praktiska hinder, säger hon.

För att komma till rätta med problemet har regeringen gett Valmyndigheten i uppdrag att arbeta för att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar. Antalet röstningsplatser utomlands har utökats från 266 vid förra valet till cirka 290 i år. Utbyggnaden är ett steg i rätt riktning, men fortfarande återstår flera utmaningar.

En av de största utmaningarna är att många utlandssvenskar faller av röstlängden. Tio år efter utflyttningen från Sverige försvinner man automatiskt från röstlängden och måste aktivt registrera sig på nytt. I våras skickade Valmyndigheten brev till 82 000 utlandssvenskar som hade fallit av eller var på väg att falla av röstlängden. Sedan dess har 13 000 personer registrerat sig för att rösta.

Den totala gruppen som fallit av är dock dubbelt så stor – 164 000 personer. Brevet kunde endast skickas till dem som har en adress registrerad i folkbokföringen, vilket innebär att många aldrig nåddes av informationen.

I enkätundersökningar som Svenskar i Världen genomfört framkommer flera skäl till att utlandssvenskar avstår från att rösta. Avståndet till närmaste ambassad eller konsulat anges som ett av de främsta hindren. Möjligheten att förtidsrösta utomlands är i många fall begränsad till några få datum. Ett exempel är svenskar bosatta nära Adelaide i Australien, som kan rösta på IKEA – men endast mellan den 3 och 5 september.

Även poströstning innebär risker, då långsam leverans kan göra att rösten inte kommer fram i tid.

– Om du är utomlands kan du inte rösta på valdagen, utan långt innan dess, säger Cecilia Borglin.

Detta innebär att utlandssvenskar inte kan vänta på valrörelsens slutspurt, utan måste ta ställning innan alla politiska utspel har framförts. I undersökningen uppger många också att de inte vet hur de ska gå tillväga för att rösta. Andra känner sig dåligt informerade om svensk politik eller anser att det inte är rätt att rösta i ett land där de inte bor.

Cecilia Borglin håller inte med om det sistnämnda.

– För det första påverkas även svenskar som bott utomlands under mycket lång tid av politiska beslut som fattas i Sverige. Det kan handla om allt från medborgarskap till pension eller skatter. För det andra, minst lika viktigt, är att det är en demokratisk rättighet att rösta, säger hon.

Totalt beräknas cirka 220 000 utlandssvenskar kunna rösta i årets riksdagsval. Gruppen utgörs av svenska medborgare som någon gång varit folkbokförda i Sverige och som emigrerat. De kan antingen rösta från utlandet eller förtidsrösta om de vistas i Sverige.

Från utlandet finns två alternativ: poströstning eller förtidsröstning på ambassad eller konsulat. Poströster från utlandet har kunnat skickas sedan den 30 juli, medan förtidsröstningen utomlands startar tidigast den 20 augusti. Öppettiderna för röstmottagningsställena varierar dock.

För att vara kvar i röstlängden måste utlandssvenskar registrera sig vart tionde år. Denna regel har identifierats som ett betydande hinder, och Valmyndighetens utskick i våras var ett direkt försök att nå dem som glömts bort eller inte känt till regeln.

Med ett ökat antal röstningsplatser och intensifierade informationsinsatser hoppas myndigheterna på ett högre valdeltagande i år. Frågan är om de praktiska hindren kan övervinnas i tillräckligt stor utsträckning för att göra skillnad.