Intel-aktien rasar över 15 procent efter att prognosen för fjärde kvartalet missar förväntningarna.

Intels aktie rasade med över 15 procent i efterhandeln på New York-börsen efter att bolaget presenterat ännu en svag kvartalsrapport. Den fallande kursen följer ett mönster av återkommande besvikelser för den amerikanska chipjätten, som länge varit en symbol för landets teknologiska ledarskap men som nu kämpar i skuggan av både nya konkurrenter och en strukturell omvandling av branschen.

Rapporten, som släpptes efter stängning, visade på intäkter som inte nådde upp till analytikernas förväntningar. Ännu mer oroande var bolagets prognos för det kommande kvartalet, som pekade på fortsatt svag efterfrågan inom flera av kärnverksamheterna. Enligt uppgifter från finansmarknaden var det framför allt den svaga guidningen som fick investerare att sälja, snarare än de faktiska siffrorna för det gångna kvartalet. Detta då nedgången var väntad, men inte omfattningen av den.

Intel har under flera år tappat mark mot konkurrenter som AMD inom persondator- och serverprocessorer. Under 2020-talet har företaget dessutom missat den explosionsartade tillväxten inom AI-processorer, där Nvidia blivit den dominerande aktören med sina grafikprocessorer anpassade för datacenter och avancerad maskininlärning. Intels försök att etablera sig på AI-marknaden har hittills gett begränsade resultat, och bolagets ledning har vid flera tillfällen tvingats skruva ner förväntningarna.

En annan central fråga är Intels tillverkningsverksamhet. Länge var bolaget världsledande inom halvledartillverkning, men förlorade den positionen till taiwanesiska TSMC under 2010-talet. Intels försök att återta ledartröjan genom att bygga avancerade chip på egen hand har kantats av förseningar och tekniska svårigheter. Detta har lett till att stora kunder, däribland Apple, har valt bort Intel som leverantör och istället utvecklat egna processorer i samarbete med andra tillverkare.

Den senaste tidens kursfall ska också ses mot bakgrund av en bredare oro på världens teknikmarknader. Halvledaraktier har generellt varit volatila under det senaste året till följd av höga räntor, osäker global konjunktur och geopolitiska spänningar kring handeln med avancerad teknik. För Intel har den osäkra omvärlden förvärrat de interna problemen, och företaget har tvingats genomföra flera sparprogram, inklusive omfattande personalnedskärningar.

Detta är inte första gången Intel överraskar negativt. Under 2024 presenterade bolaget en rad åtgärder för att försöka vända utvecklingen, bland annat genom att skära ned investeringar i ny teknik och fokusera om mot kärnprodukter. Trots detta har aktien fortsatt att falla, och ur ett längre perspektiv har Intel-aktien tappat en betydande del av sitt värde jämfört med toppnoteringarna för ett decennium sedan. Samtidigt har index som S&P 500 och Nasdaq gått starkt, drivet av just de AI-relaterade bolag som Intel missat.

För den svenska marknaden har Intel betydelse på flera sätt. Bland annat genom att företaget är en stor aktör inom dator- och servermarknaden, där många svenska företag och myndigheter är beroende av Intels produkter i sin IT-infrastruktur. En fortsatt försvagning av Intels position kan på sikt påverka leveranskedjor och prissättning på datorkomponenter, även om konkurrensen från AMD och ARM-baserade processorer har minskat beroendet av enskilda leverantörer.

På kort sikt väntas marknaden nu fokusera på hur Intels ledning hanterar de kommande månaderna. Flera analytiker har uttryckt skepsis kring bolagets förmåga att genomföra den storskaliga omstrukturering som krävs. Samtidigt finns det bedömare som menar att Intel, med sina kvarvarande tillgångar och kompetens inom avancerad halvledartillverkning, fortfarande har potential att bli en viktig aktör i den framtida chipindustrin – särskilt i ljuset av växande politiska krav på att återuppbygga en inhemsk tillverkningskapacitet i USA.

En faktor som talar till Intels fördel är att bolaget fått stöd från den amerikanska regeringen i form av subventioner och incitament för att bygga nya fabriker på hemmaplan. Genom den så kallade CHIPS-act har flera miljarder dollar avsatts för att stärka den inhemska produktionen av halvledare. Intel ses som en central mottagare av dessa medel, vilket ger bolaget en finansiell buffert i en annars svår omställning.

Trots detta kvarstår de grundläggande problemen. Bolaget har varit långsamt att anpassa sig till en marknad där AI och specialiserade processorer blir allt viktigare. Samtidigt brottas Intel med en tung och kostsam tillverkningsstruktur som gör det svårt att konkurrera på marginalerna mot TSMC och sydkoreanska Samsung, som har kunnat utnyttja stordriftsfördelar i betydligt högre utsträckning.

Rapporten på torsdagskvällen är ytterligare ett exempel på att Intels omvandling kommer att ta tid och att vägen tillbaka är kantad av hinder. För investerare innebär det en fortsatt hög risk, och många kommer att avvakta med att köpa in sig tills det finns tydligare tecken på att vändningen faktiskt har inletts. För teknikindustrin som helhet är dock Intel fortfarande en nyckelspelare, inte minst som en symbol för den västliga ambitionen att återta kontrollen över en kritisk tekniksektor som idag domineras av östasiatiska tillverkare.

I skrivande stund har Intels aktie fortsatt att falla i den elektroniska handeln efter att rapporten släpptes. Frågan är nu hur övriga marknader reagerar under morgondagens ordinarie handel, och om fallet i Intel-aktien även drar med sig andra halvledarbolag i en bredare nedgång.