Trump beordrade Flávio Bolsonaro att få USA-visum medan Vita husets assistent ordnade flyg, enligt rapport.

En ny granskning i New York Times visar hur Brasiliens förre president Jair Bolsonaro fick hjälp att lämna Brasilien efter valförlusten i höstas. Enligt tidningen ska Donald Trump ha gett order om att Bolsonaro skulle se till att han hade ett giltigt visum för USA, och en medarbetare i Vita huset ska ha ordnat med planet som tog honom till Florida. Uppgifterna bygger enligt tidningen på flera källor med insyn i händelseförloppet, men har ännu inte bekräftats oberoende.

Bolsonaro lämnade Brasilien den 30 december 2022, bara två dagar före vänsterledaren Luiz Inácio Lula da Silva tillträdde som president. Han flög då till Orlando i Florida, där han sedan dess har hållit en låg profil. Det som gör resan kontroversiell är inte bara att den avgående presidenten valde att lämna landet i samband med maktskiftet, utan också att han vägrade att erkänna sig besegrad i valet.

Presidentvalet i oktober var ett av de mest polariserade i Brasiliens moderna historia. Bolsonaro förlorade mot Lula med knapp marginal, men hävdade utan att presentera bevis att valsystemet var riggat. Hans kampanj präglades av upprepade attacker mot den högsta valdomstolen och av långdragna påståenden om att det elektroniska röstningsförfarandet inte gick att lita på. När Lula installerades som president den 1 januari valde Bolsonaro att inte delta i ceremonin. I stället befann han sig i USA, ett val som många i Brasiliens politiska etablissemang tolkade som en flykt från rättsligt ansvar.

Enligt New York Times placeras Donald Trump i centrum för den resan. Trump ska ha beordrat Bolsonaro att skaffa visum för inresa i USA, och en anställd i Vita huset ska ha hjälpt till att ordna transporten. Uppgifterna väcker nya frågor om i vilken utsträckning den tidigare administrationen blandade sig i en annan stats interna angelägenheter. Trump och Bolsonaro har under flera år haft nära relationer, och de delar ett politiskt berättande om valfusk som fått starkt genomslag inom delar av den amerikanska högern.

För Bolsonaro har vistelsen i USA inneburit ett andrum från de rättsprocesser som väntar i hemlandet. Flera utredningar har inletts mot honom. Hans regerings hantering av coronapandemin, där Brasilien noterade över 700 000 döda, granskas. Likaså undersöks misstankar om desinformationskampanjer mot valinstitutionerna och försök att undergräva demokratiska processer. Bolsonaro har förnekat brott och beskrivit utredningarna som politiskt motiverade, men osäkerheten kring hans juridiska status är stor.

Publiceringen har också skapat diplomatiska spänningar mellan USA och Lula-regeringen. Flera brasilianska politiker har krävt att Washington förklarar om någon i den nuvarande administrationen kände till eller godkände hjälpen. Bidens administration har hittills avböjt att kommentera enskilda visumärenden, men frågan har kommit att belasta en relation som annars varit på väg att förbättras. Lula har signalerat att han vill stärka samarbetet med USA i klimat- och handelsfrågor, vilket gör uppgifterna särskilt känsliga.

Brasilien är dessutom en central aktör på den globala råvarumarknaden, och politisk turbulens får snabbt ekonomiska återverkningar. Landet är en av världens största exportörer av järnmalm, soja och andra råvaror. Gruvjätten Vale, verksam i delstater som Pará och Minas Gerais, är en av de aktörer som följer utvecklingen i Brasília mest intensivt. För investerare i gruvsektorn är stabila institutioner och förutsägbara tillståndsprocesser avgörande. En utdragen kris kring den förre presidenten kan därför få betydelse långt bortom politiken – inte minst för finansieringen av nya infrastruktur- och utvinningsprojekt.

Mycket återstår att klargöra i fallet, och New York Times uppgifter har ännu inte kommenterats av vare sig Bolsonaro eller Trump. Men granskningen har redan förändrat bilden av Bolsonaros avfärd från Brasilien. Det som till en början såg ut som en personlig resa framstår alltmer som en politiskt organiserad flykt med internationell hjälp. För en före detta president som fortfarande betraktar sig som en utsatt politisk ledare är det en utveckling som kan få både juridiska och diplomatiska konsekvenser.