Klimatmål i fara när Sverige står inför avgörande 2030-tidsfrist

Det finns inga enkla lösningar, men en kombination av åtgärder krävs för att Sverige ska nå sina nationella klimatmål och EU:s krav kopplade till 2030. Det konstaterar Klimatpolitiska rådet, som nu efterfrågar snabba och tydliga beslut från regeringen. ”Det råder ingen tvekan om att det krävs snabba och kraftfulla beslut om vi ska nå målen”, säger Åsa Persson, ordförande för Klimatpolitiska rådet.

Transportsektorn är den som lyser rödast i rådets nya analys. Sektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp, och bedömningen är att utsläppen där kan minska relativt snabbt jämfört med andra sektorer. Rådet pekar på flera konkreta verktyg som skulle kunna ge effekt på kort sikt. ”Det som kan göra skillnad på kort sikt är konsumtionen av bensin och diesel”, säger Persson.

Ett av förslagen är att höja skatten på bensin och diesel, som regeringen sänkt i flera steg. Ett annat är att höja reduktionsplikten, det vill säga inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel, som också sänkts under de senaste åren. Båda åtgärderna skulle höja priset vid pumpen, en fråga som var en av de mest heta i valrörelsen 2022. Det gör förslagen politiskt känsliga, även om klimatfrågan fortsatt rankas högt bland väljarnas viktigaste frågor.

Persson menar dock att tonläget har förändrats. ”Min uppfattning är att fler nu är pragmatiska och ser att reduktionsplikten kan vara ett styrmedel vi behöver på kort sikt”, säger hon och tillägger att Sverige fortfarande har mycket låga bränslepriser jämfört med andra EU-länder. Det ger ett visst politiskt utrymme för åtgärder.

På längre sikt råder stor enighet om att elektrifiering är lösningen. Men att byta ut hela fordonsflottan tar tid. Därför föreslår rådet att staten använder styrmedel för att påskynda omställningen, till exempel genom elbilspremier eller genom att gynna elbilar i energibeskattningen. En tredje åtgärd som lyfts fram är att underlätta för människor att använda kollektivtrafik.

Tiden är en kritisk faktor. Rådet betonar att partierna redan under valrörelsen måste ha en mycket tydlig plan för hur klimatmålen ska nås. ”Alla partier behöver ha en väldigt tydlig plan redan under valrörelsen, för det finns ingen tid att tillsätta fler utredningar. Det finns redan många fullt utredda politiska förslag”, säger Åsa Persson.

Vad händer då om målen inte nås? Förutom att utsläppen fortsätter att ackumuleras i atmosfären, med negativa konsekvenser för klimatet, riskerar Sverige att drabbas av kännbara böter från EU. Hur stora dessa böter kan bli är svårt att uppskatta, men Klimatpolitiska rådets beräkningar pekar på en summa i storleksordningen 40 miljarder kronor.

De formella målen är tydliga. Sveriges övergripande klimatmål är att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. EU som helhet ska vara klimatneutralt till 2050. Sveriges delmål för 2030 innebär att utsläppen då ska vara 63 procent lägre än 1990 års nivåer. För inrikes transporter, exklusive inrikesflyg, gäller att utsläppen ska ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010. Dessutom har Sverige ett ESR-åtagande inom EU som kräver en utsläppsminskning på 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Dessa mål omfattar inte de utsläpp som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, ETS 1, utan rör främst transporter, jordbruk, uppvärmning av fastigheter och arbetsmaskiner, enligt Naturvårdsverket.