Kongos Joseph Kabila går samman med M23-rebellerna – ska leda ny rörelse

Den tidigare presidenten Joseph Kabila har ingått en allians med rebellgruppen M23 och kommer att leda en ny politisk-militär rörelse i Kongo-Kinshasa, officiellt Demokratiska republiken Kongo. Beskedet kom vid en gemensam presskonferens, enligt parterna. Det är ett anmärkningsvärt drag, eftersom Kabila var president när M23 först reste sig mot regeringen.

Den nya rörelsen presenterades inte i detalj. Varken namn, politiskt program eller strategi för hur den ska uppnå sina mål framgick. Det enda parterna slog fast var att Kabila tar ledarrollen.

Kabila styrde det afrikanska landet från 2001 till 2019. Han tog över efter mordet på sin far Laurent-Désiré Kabila och blev då en av världens yngsta statsledare. Under hans tid vid makten fortsatte de våldsamma konflikterna i östra Kongo, och landet präglades av korruption och svaga demokratiska institutioner. Han efterträddes av Félix Tshisekedi efter ett omstritt val 2018. Trots att han lämnade presidentposten har han behållit stort inflytande, inte minst inom armén och underrättelsetjänsten.

M23 bildades 2012 av soldater som hoppat av den kongolesiska armén. Gruppen fick sitt namn från ett fredsavtal som undertecknats den 23 mars 2009. Efter att ha besegrats i mitten av 2010-talet återuppstod den 2021 och har sedan dess erövrat stora territorier i östra Kongo. I början av år 2025 föll staden Goma, en regional handelsstad med närmare en miljon invånare. Tiotusentals människor tvingades på flykt.

Att Kabila nu går samman med M23 är kontroversiellt. Under sin tid som president bekämpade han gruppen. Men analytiker har länge pekat på att Kabila kan försöka utnyttja missnöjet med Tshisekedis styre för att återfå politiskt initiativ. Kabila har fortfarande ett starkt nätverk i södra delen av landet, särskilt i Katanga, en region som är avgörande för Kongos gruvintäkter.

DR Kongo är ett av världens rikaste länder på naturresurser, men också ett av de fattigaste. I de östra delarna, där M23 är starkast, finns guld, coltan, tenn och andra mineraler som används i elektronik och batterier. Väpnade grupper och kriminella nätverk har i årtionden finansierat sin verksamhet genom smuggling och illegal handel med dessa råvaror. FN har upprepade gånger kopplat samman M23 med utvinningen av konfliktmineraler i området.

Rapporter om stöd från Rwanda har också präglat konflikten. FN, USA och flera EU-länder har anklagat Rwanda för att stödja M23, bland annat genom militär närvaro och vapenleveranser. Kigali förnekar all inblandning. Spänningen mellan Kinshasa och Kigali är mycket hög, och en allians med en före detta kongolesisk president kan ytterligare försvåra ansträngningarna att nå ett fredsavtal.

Råvarumarknaden följer utvecklingen noga. Kongo-Kinshasa är världens dominerande producent av kobolt, en avgörande ingrediens i litiumjonbatterier, och landets kopparproduktion är en av de största i Afrika. Efterfrågan på dessa metaller väntas fortsätta växa i takt med elektrifieringen av transportsektorn, vilket gör landet till en strategiskt viktig leverantör för världsekonomin. De stora gruvorna ligger i södra delen av landet, långt från M23:s kärnområde i öst. Men en politisk allians som knyter Kabila, med starka band till södra regionen, till en väpnad rörelse kan skapa osäkerhet kring hela landets styrbarhet. Gruvbolag har tidigare varnat för att konflikten driver upp kostnader och försvårar transporter. En långvarig politisk kris kan också påverka internationella investeringsflöden.

Den humanitära situationen i östra Kongo är redan katastrofal. Enligt FN är över sex miljoner människor på flykt. Återkommande strider har lett till svält, sjukdomsutbrott och sexuellt våld. Om den nya alliansen innebär intensifierade väpnade operationer kan läget förvärras ytterligare.

Diplomatiska initiativ, bland annat under ledning av Angola och regionala organisationer, har hittills inte lyckats få till stånd ett varaktigt eldupphör. Flera avtal har skrivits under, men striderna har fortsatt. Nu väntar en ännu mer komplex situation: rebellgruppen har fått en inhemsk politisk frontfigur med presidenterfarenhet.

Beskedet innebär en direkt utmaning mot president Félix Tshisekedi. Hans regering har länge beskrivit M23 som en yttre styrka, styrd från Rwanda. Med Kabila i en ledarroll blir den förklaringen svårare att upprätthålla. Vad alliansen konkret kommer att innebära återstår att se, men en sak är klar: konfliktmönstret i Kongo-Kinshasa har blivit ännu mer oförutsägbart.