Kritiker sågar Elon Musks AI-version av Odysséen i sju minuters förhandsvisning.

Elon Musks uppmärksammade AI-genererade version av Homeros antika epos ”Odyséen” har fått ett kyligt mottagande i pressen. Projektet, som producerats med hjälp av teknik från Musks bolag xAI, beskrivs som tekniskt banbrytande men konstnärligt tomt.

Flera recensenter har under den senaste tiden uppmärksammat verkets brister och pekar på att det saknar den mänskliga nyansering som gjort originalverket till en av västerlandets viktigaste texter. Även om de AI-genererade bilderna – antika landskap, grekiska tempel och dramatiska havssekvenser – är visuellt imponerande, uppfattas berättandet som splittrat och karaktärerna som känslomässigt platta.

Satsningen är en del av xAI:s bredare ambition att kliva in i den kreativa sektorn. Sedan grundandet 2023 har bolaget främst förknippats med AI-chatboten Grok, som integrerats i X (tidigare Twitter). Genom att nu producera ett av världslitteraturens mest kända verk vill Musk visa att hans AI-teknik kan användas även för kulturellt och konstnärligt skapande – ett område som hittills dominerats av OpenAI och Googles DeepMind.

”Odyséen” tillskrivs Homeros och tros ha komponerats omkring 700-talet före Kristus. Eposet skildrar hjälten Odysseus tioåriga färd hem från Trojanska kriget och har genom historien varit en outtömlig källa till inspiration för konstnärer, författare och filmskapare. Verk som James Joyce ”Ulysses” och bröderna Coens ”O Brother, Where Art Thou?” visar hur berättelsen kan omtolkas i nya epoker och medier.

Men AI-tolkningen har alltså inte fallit väl ut. Kritikerna beskriver resultatet som ett tydligt exempel på teknikens begränsningar när det gäller att hantera klassiska berättelser med komplexa teman som heder, list, längtan och mänsklig svaghet.

Flera bedömare har också påpekat att AI-versionen illustrerar skillnaden mellan att återskapa och att skapa. Även om tekniken kan generera tusentals bilder i antik stil på några sekunder, missar den de långsamma, meditativa passager som gör eposet mäktigt. Kända scener – som Odysseus möte med cyklopen Polyfemos eller hans sista hemkomst till Ithaka – beskrivs av kritiker som visuellt spektakulära men narrativt intetsägande.

AI:s intåg i film- och kulturbranschen är dock inget isolerat fenomen. Enligt färska branschrapporter beräknas marknaden för generativ AI inom media och underhållning växa kraftigt under de kommande åren, från uppskattningsvis 15 miljarder dollar 2024 till över 60 miljarder dollar 2030. Stora filmstudior som Disney och Netflix har redan börjat experimentera med AI i olika delar av produktionskedjan, från manusbearbetning till visuella effekter.

Samtidigt har motståndet mot AI inom kulturella yrken vuxit. Strejker i Hollywood 2023 handlade bland annat om riskerna med att AI ersätter mänskliga manusförfattare och skådespelare, och flera tongivande kulturpersonligheter har uttalat sig emot att AI används för att återskapa eller tolka klassiska verk.

Musks ”Odyséen” väcker därför frågor inte bara om verkets konstnärliga kvalitet, utan också om vem som äger rätten att berätta våra gemensamma myter. Kritiker menar att det finns en risk att algoritmiska tolkningar, tränade på enorma mängder befintligt material, i praktiken reproducerar gamla stereotyper och missar de kulturella nyanser som gör ett verk tidlöst.

Förespråkare, å andra sidan, menar att projektet är ett viktigt första steg mot en framtid där AI kan fungera som ett kreativt verktyg snarare än ett hot. De pekar på att även mänskliga översättningar och tolkningar av ”Odyséen” genom historien har mött motstånd – och att det snarare handlar om hur tekniken används än vad den faktiskt åstadkommer.

För xAI, som nyligen värderades till omkring 50 miljarder dollar, är den kyliga kritiken ett bakslag i en tid då bolaget försöker bredda sitt erbjudande bortom chattbotar och datorkraft. Frågan är om Musk låter sig påverkas – eller om han, som vid tidigare motgångar, svarar med nya satsningar och en ännu högre insats.

För den bredare AI-branschen blir mottagandet av ”Odyséen” ett test på hur långt tekniken faktiskt har kommit när det gäller konstnärligt skapande. Att ett av världens mest kända epos nu finns i en AI-genererad version är i sig en markering av att tekniken har tagit ett nytt steg. Men om resultatet inte håller måttet i kritikernas ögon, kan det också bli en påminnelse om att vissa delar av mänskligt skapande fortfarande ligger bortom algoritmernas räckvidd.