Klas Granström: Googles AI-söktjänst är en mardröm för världens nyhetsmedier

När Google i våras presenterade sina planer under utvecklarkonferensen I/O beskrev företaget det som den största förändringen av söktjänsten på över 25 år. Framöver ska personliga AI-agenter kunna utföra praktiska uppgifter åt användarna. Men för att träna verktygen samlar techjättarna in innehåll från webben – så kallad skrapning. Redan i dag inleds många sök med AI-sammanfattningar högst upp i resultaten, med syftet att användaren inte ska behöva klicka vidare. Google är i praktiken den dominerande inkörsporten till internet, och förändringen får därför globala konsekvenser.

För nyhetsmedier världen över har utvecklingen blivit ett existentiellt hot. På bara ett par år har en tredjedel av den samlade trafiken till de tio största nyhetssajterna i USA slagits ut. I Danmark kollapsade trafiken till den danska tidningssajten Avisen över en natt när Google lanserade AI Overviews. I Sverige har kändissajten Svensk Dam tappat drygt 70 procent av sina digitala läsare. Enligt experter handlar det om en strukturell förändring där Googles AI-verktyg pekas ut som en huvudorsak, tillsammans med publikens flytt till sociala medier och konkurrerande AI-tjänster som ChatGPT.

Affärsmässigt är mediebranschen hårt pressad sedan tidigare. Digitala annonsintäkter är beroende av räckvidd, och när AI-sammanfattningar tar över utrymmet minskar både trafiken och möjligheten att omvandla läsare till prenumeranter. Flera mediehus har därför börjat kräva ersättning för att deras innehåll används i AI-modeller. I EU finns ett upphovsrättsdirektiv som ger nyhetsutgivare vissa rättigheter, men tillämpningen varierar stort mellan länderna. Samtidigt har Google nyligen tillrättavisats för AI-sammanfattningar som gett felaktiga svar, och flera medieorganisationer har krävt att myndigheterna går in med reglering.

Parallellt pågår en juridisk dragkamp i flera länder. I USA har stora tidningskoncerner stämt OpenAI, som ligger bakom ChatGPT, för att bolaget använt upphovsrättsskyddat material utan tillstånd. Andra mediehus har i stället slutit licensavtal med både OpenAI och Google. Enligt kritiker riskerar en sådan uppdelning att gynna resursstarka aktörer medan lokala och mindre redaktioner hamnar utanför.

Förra veckan kom nästa dråpslag. Meta, som äger Facebook och Instagram, presenterade nya användarvillkor som inte går att välja bort. Villkoren innebär att innehåll som användare publicerar kan användas för att träna Metas AI-modeller. Tidningsutgivarna, branschorganisationen för svenska tidningar, har vänt sig till Konkurrensverket och kräver att införandet stoppas tills det är utrett om villkoren är lagliga. I tisdags gick även journalistförbunden i Sverige, Norge, Finland och Island ihop – tillsammans med tio andra organisationer – med krav på rimliga villkor när AI använder journalistik.

För användarna handlar frågan om hur mycket AI vi vill ha i en vardag som blir allt mer syntetisk – och om informationen går att lita på. Mycket tyder på att det sistnämnda är ett problem. En rapport från förra året, gjord av 22 europeiska public service-bolag, visade att mer än hälften av AI-verktygens svar om nyhetshändelser innehöll felaktiga uppgifter eller påhittade källor. Inom branschen kallas problemet för AI-hallucinationer, och det blir särskilt allvarligt när verktygen används som nyhetskälla.

Ett färskt exempel kommer från Skåne. Lokaltidningen Skånska Dagbladet rapporterade om hur Googles AI hängde ut en oskyldig läkare som brösttafsare. AI-tjänsten hade hämtat information från en av tidningens artiklar om en helt annan, anonym läkare i regionen och sedan dragit egna slutsatser. Den påstod bland annat att läkaren utreddes för att ha missat en cancertumör, varit gränslös vid undersökningar, tagit på kvinnliga patienters bröst och hårdhänt särat på en kvinnas ben. När tidningen ifrågasatte svaret bad Googles AI om ursäkt. Google har tagit bort den felaktiga kopplingen och medger att systemen ibland feltolkar information eftersom de är automatiserade.

Det som Silicon Valley säljer in som ett smartare sök riskerar alltså att göra journalistiken svagare – och sanningen svårare att få syn på. Frågan är om det är en utveckling användarna vill ha.