11 oktober: Missa inte dagens nyheter

Nyhetsdagen den 11 oktober präglades av flera uppmärksammade händelser: kritiken mot karensavdraget, fallande järnmalmspriser och starten på en rättegång mot en av de åtalade i Nord Stream-sprängningen. Samtidigt fortsatte arbetet med att bilda regering i Sverige, och i Stockholm genomfördes en tyst protest. En gemensam nämnare är att frågorna berör välfärd, ekonomi och säkerhet.

I Danmark får en anställd full lön från första sjukdagen. I Sverige väntar en dag utan lön och därefter 80 procent av lönen. Sverige är därmed ensamt i Norden om att ha karensavdrag. För Dennis och Kamilla Johansson i Malmö är frågan personlig. De har beskrivit hur det känns att straffas för att man blir sjuk. ”Man blir straffad för något man inte rår för”, säger Dennis Johansson. Paret har småbarn och såg ett slopat karensavdrag som en hjärtefråga inför valet. Kritiken mot systemet har också framförts av fackliga företrädare, som menar att det slår hårt mot låginkomsttagare och anställda med oregelbundna arbetstider. För den som är timanställd eller arbetar deltid kan avdraget bli särskilt kännbart. Frågan har flera gånger varit uppe politiskt, men karensavdraget finns kvar.

Samtidigt går den svenska gruvnäringen igenom en tuff period. Världsmarknadspriserna på järnmalm har fallit, och det märks tydligt hos LKAB. Det statligt ägda gruvföretaget, med verksamhet i bland annat Kiruna och Malmberget, har sett vinsterna rasa. Orsaken är ett stort överskott på stål på världsmarknaden, inte minst till följd av svag efterfrågan i flera viktiga ekonomier. Järnmalm har länge varit en av Sveriges viktigaste exportvaror, och gruvnäringen har stor betydelse för hela Norrbotten. Råvaruanalytikern Christian Kopfer ser dock en möjlig ljuspunkt: efterfrågan på järnsvamp, ett förädlat mellansteg i stålframställningen, väntas öka kraftigt i Europa. ”Det är väl det som skulle öppna ett fönster för LKAB”, säger han. Järnsvamp är en viktig del i omställningen till fossilfritt stål, och LKAB har planer på att öka produktionen i framtiden. På kort sikt är dock läget svårt.

I Tyskland inleds den 14 oktober en uppmärksammad rättegång med koppling till Nord Stream. En 49-årig man ställs då inför rätta i Hamburg, åtalad för att ha planerat och deltagit i sprängningen av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i september 2022. Mannen beskrivs som före detta ukrainsk armékapten och underrättelseveteran. Explosionerna skedde i Östersjön utanför Bornholm och orsakade stora gasläckor. Ledningarna, som byggts för att transportera rysk gas till Tyskland, har blivit en symbol för de energi- och säkerhetspolitiska spänningarna efter Rysslands invasion av Ukraina. Inför rättegången har 49-åringen signalerat att han inte tänker säga något. Han väntas tiga sig igenom förhandlingarna, vilket sätter press på domstolen att bevisa åtalspunkterna på andra sätt.

Samtidigt pågår det svenska regeringsarbetet med fortsatt låsta positioner. Magdalena Andersson (S) skulle ha träffat talmannen Andreas Norlén under fredagen, men mötet sköts upp till tisdag. Då ska hon meddela om hon har ett regeringsunderlag eller inte. Enligt uppgifter är någon rödgrön regering inte på väg att formas inom kort. Innan dess ska Andersson sondera möjligheterna att samla stöd i riksdagen. Statsvetaren Malena Rosén Sundström tror att processen kan bli utdragen. ”Min gissning är att det här kommer att ta ett tag”, säger hon. Samtalen sker efter ett jämnt valresultat, där varken det rödgröna eller det borgerliga blocket har fått egen majoritet.

Dagen bjöd också på en tyst protest på Medborgarplatsen i Stockholm. Det var trångt, men stämningen var lugn och värdig. Ingen ordningsvakt ingrep, trots att fotbollsfans bland publiken vrålade okvädingsord. Trubaduren William Sundman Sääf, som tidigare avvisats från tunnelbanan med hänvisning till att han utgjorde en ordningsstörning, fanns på plats. ”Det blev en fin manifestation. Nu hoppas jag att det får någon effekt också”, sa han efteråt. Aktionen handlade om att uppmärksamma synen på ordningsstörningar och yttrandefrihet i offentliga miljöer, en fråga som fått förnyad aktualitet efter avvisningen av Sundman Sääf.