Varsel inom bygg minskar med en tredjedel – men konkurserna ökar i Sverige

Antalet varsel inom byggbranschen minskade med drygt en tredjedel under årets tredje kvartal jämfört med samma period förra året. Samtidigt ökade konkurserna, enligt nya siffror från Sveriges Byggindustrier. Utvecklingen visar på en tudelad bransch: färre varsel tyder på en viss stabilisering, men den höga konkursnivån visar att många företag fortfarande har svårt att få ekonomin att gå ihop.

Byggbranschen är en av de sektorer som drabbats hårdast av det senaste årens räntehöjningar och minskade bostadsinvesteringar. Under 2023 och in i 2024 sjönk nybyggnationen kraftigt, framför allt av bostäder. Flera större bostadsutvecklare har pausat projekt, och många underentreprenörer har tvingats konkurrera om ett allt mindre antal uppdrag. Att varslen nu minskar kan därför vara ett tidigt tecken på att efterfrågan håller på att bottna, men det är ännu ingen bred återhämtning.

Sveriges Byggindustrier, som är bransch- och arbetsgivarorganisationen för bygg- och anläggningsföretag, sammanställer kvartalsvis statistik över varsel och konkurser. Siffrorna för tredje kvartalet visar att antalet varslade arbetstagare sjönk med cirka 35 procent jämfört med samma period i fjol. Inom framför allt bostadsbyggandet har tidigare varsel varit omfattande, och minskningen ses nu i flera delar av landet.

Konkurserna har däremot ökat jämfört med tredje kvartalet förra året. Det är ett mönster som märks även i andra nordiska länder, där byggföretag med svaga orderböcker och höga upplåningskostnader tvingats ge upp. För svenskt vidkommande drabbas särskilt mindre och medelstora byggföretag, vilket får konsekvenser för sysselsättningen i många kommuner. Byggbranschen är en viktig lokal arbetsgivare, och när företag försvinner påverkar det inte bara byggarbetsplatserna utan även underleverantörer och tjänstesektorn.

En bidragande förklaring till att konkurserna fortsätter att öka är att många företag under lång tid har arbetat med mycket små marginaler. De har överlevt på projekt som tecknades när ränteläget var annorlunda, men när dessa avtal avslutas och nya uppdrag inte kommer in i samma takt blir ekonomin ohållbar. Samtidigt har materialpriserna och energikostnaderna stabiliserats något jämfört med tidigare år, men de ligger fortfarande på en högre nivå än före de senaste kriserna.

Riksbankens räntesänkningar har gett viss lättnad för bostadsmarknaden, och bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare har börjat visa större intresse för nyproduktion igen. Men återhämtningen går långsammare än många hoppats. Enligt bedömare inom branschen krävs det att räntorna fortsätter ner ytterligare och att hushållens köpkraft stärks innan byggtakten kan återgå till en mer normal nivå. Kommunernas planprocesser och höga produktionskostnader nämns också som hinder för ett snabbare uppsving.

Bygginvesteringar brukar beskrivas som en konjunkturindikator med viss eftersläpning. Medan industrin ofta reagerar snabbt på förändrad efterfrågan, tar byggprojekt längre tid att starta och avsluta. Det gör att branschen kan fortsätta att uppleva motvind en tid efter att ekonomin i övrigt vänt uppåt. De senaste siffrorna från Sveriges Byggindustrier tolkas därför inte som en signal om att krisen är över, utan snarare som att den värsta fasen kan vara förbi.

För byggarbetare och tjänstemän innebär utvecklingen en fortsatt osäker situation. Även om färre varsel är positivt, innebär konkurserna att många anställda ändå förlorar jobben. Arbetsförmedlingen har under hösten rapporterat om ett fortsatt högt söktryck inom byggyrken, särskilt i regioner där bostadsbyggandet varit som mest omfattande. Samtidigt råder det brist på vissa yrkesgrupper, vilket gör att omställningen kan bli kortare för dem med efterfrågad kompetens.

Framöver kommer utvecklingen att bero på flera faktorer: räntebanan, bostadsprisernas utveckling, offentliga infrastruktursatsningar och inte minst hushållens förtroende för ekonomin. Sveriges Byggindustrier har tidigare efterfrågat politiska åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet, bland annat genom förenklade regler och riktade stöd till hyresrätter. Utan sådana insatser kan återhämtningen bli utdragen, och konkurserna fortsätta att ligga på en historiskt hög nivå under en längre period.