Houthiattacker och ekonomiska bekymmer sätter press på kronprinsens Vision 2030

Alternativ formulering:
Houthiattacker och ekonomiska problem hotar Saudiarabiens kronprins och dennes Vision 2030.

Saudiarabien pressas nu från två håll samtidigt. Kronprins Mohammed bin Salman, som i praktiken styrt landet sedan 2017, ser sin position hotas av en allt svagare ekonomi och ett intensifierat angrepp från den Iran-stödda Huthirörelsen i Jemen. Kombinationen har fått hans kritiker att börja tala om en ledare som tappat greppet.

Det säger Thord Jansson, analytiker med lång erfarenhet av Saudiarabien.

– Hans motståndare menar att situationen håller på att glida honom ur händerna, säger han.

Ekonomin vacklar

Saudiarabiens statsfinanser är i hög grad beroende av oljepriset. De senaste årens svängningar på råoljemarknaden har gett planeringsproblem för Riyadh, som samtidigt bär på ett enormt reformprogram – Vision 2030 – där kronprinsen satsat hundratals miljarder på allt från nya megastäder till teknologiska satsningar.

Flaggskeppsprojektet NEOM, en planerad framtidsstad vid Röda havet, har blivit sinnebilden för både ambitionerna och problemen. Kostnaderna har skenat och tidplanerna har fått skrivas om flera gånger. Utländska investerare har varit avvaktande, inte minst med hänsyn till den politiska risk som förknippas med en regim som gjort sig känd för hårdföra tillslag mot oliktänkande.

Samtidigt har kronprinsen tvingats göra besparingar i de välfärdssystem som länge utgjort grunden för den sociala stabiliteten i landet. Subventioner på bränsle och livsmedel har skurits ned, vilket har ökat kostnaden för vanliga saudier och skapat en växande frustration.

Huthirörelsen trappar upp

Parallellt med de ekonomiska svårigheterna har Huthirörelsen trappat upp sina attacker mot saudisk infrastruktur. Med drönare och robotar har rörelsen slagit mot allt från oljeraffinaderier till flygplatser, och attackerna har vid flera tillfällen orsakat både skador och produktionsstopp.

Särskilt uppmärksammat blev angreppet mot oljeanläggningarna i Abqaiq 2019, som tillfälligt slog ut en stor del av Saudiarabiens oljeproduktion. Händelsen skickade chockvågor genom de globala energimarknaderna och visade med all önskvärd tydlighet hur sårbar världens oljeförsörjning är.

Även sjöfarten genom Röda havet har påverkats. Huthirörelsen har vid flera tillfällen attackerat fartyg, med stigande fraktpriser och försäkringspremier som följd. För Saudiarabien, som exporterar en stor del av sin olja via dessa farleder, är utvecklingen direkt kännbar.

Ett krig som gått i stå

Konflikten med Huthirörelsen är en del av den större maktkampen mellan Saudiarabien och Iran. De två länderna har sedan revolutionen 1979 kämpat om inflytande i Mellanöstern, och Jemen har blivit en av de tydligaste skådeplatserna för den kampen.

När Saudiarabien 2015 gick in i kriget i Jemen i spetsen för en militärkoalition var förhoppningen att snabbt besegra Huthirörelsen och återinsätta den internationellt erkända regeringen. Så blev det inte. Kriget har dragit ut på tiden, kostat enorma summor och lett till en av världens värsta humanitära katastrofer.

Huthirörelsen har visat sig vara en betydligt tuffare motståndare än väntat, och den saudiska krigsmakten har fått kritik för bristande effektivitet. För Mohammed bin Salman, som personligen var pådrivande för kriget och länge uppfattades som den som skulle leverera en snabb seger, är detta en prestigeförlust.

Sårbar ledare

Thord Jansson menar att den dubbla krisen – ekonomisk och säkerhetspolitisk – utmanar själva grunden för kronprinsens maktutövning. En regim som byggt sin auktoritet på oljepengar och rädsla blir sårbar när ekonomin inte levererar.

– Det som gör honom sårbar är kombinationen av ett dyrt, fastlåst krig, ekonomisk åtstramning och ett internt förtryck som blir allt svårare att rättfärdiga när välfärdssystemen försvagas, säger han.

Samtidigt finns det få tecken på att Mohammed bin Salman är beredd att ändra kurs. Tvärtom har förtrycket mot journalister, aktivister och regimens kritiker hårdnat under de senaste åren. Många ser det som ett tecken på att kronprinsen försöker konsolidera sin makt när omvärlden allt oftare ifrågasätter hans ledarskap.

Global betydelse

Utvecklingen i Saudiarabien har betydelse långt utanför landets gränser. Som världens näst största oljeexportör och en nyckelaktör inom Opec+ har landet en direkt inverkan på de globala energipriserna. En fortsatt destabilisering skulle kunna leda till nya prischocker och ytterligare osäkerhet på världsmarknaden.

För närvarande försöker Riyadh navigera genom en av de tuffaste perioderna på decennier. Frågan är om en ledare som Mohammed bin Salman, van vid att styra med järnhand och oljepengar, kan anpassa sig till en verklighet där båda dessa verktyg håller på att förlora sin kraft.