Många befarar att Trump kommer att hävda valfusk om Demokraterna vinner mellanårsvalet.

President Donald Trump har stängt ute europeiska valobservatörer från mellanårsvalet i USA och samtidigt trappat upp försöken att begränsa poströstningen. Besluten väcker oro bland jurister och demokratiforskare, som menar att åtgärderna riskerar att undergräva förtroendet för valets legitimitet.

Den 3 november 2026 går amerikanerna till val. Hela representanthuset, en tredjedel av senaten och ett stort antal guvernörsposter står på spel. Valet ses allmänt som en folkomröstning om Trumps presidentskap och som en viktig temperaturmätare inför nästa presidentval. I vanliga fall bjuder USA in valobservatörer från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, för att följa valen. Den här gången får de alltså stanna hemma.

Trump har under lång tid ifrågasatt poströstningens tillförlitlighet. I sociala medier och i valtal har han hävdat att röstsedlar som skickas per post öppnar för fusk, en uppfattning som saknar stöd i såväl forskning som valmyndigheternas statistik. Flera delstater med republikansk majoritet har sedan valet 2020 skärpt reglerna för poströstning, infört hårdare ID-krav och minskat antalet valurnor. Republikanerna framhåller att åtgärderna syftar till att stärka valintegriteten. Kritiker ser dem däremot som ett sätt att minska valdeltagandet i grupper som ofta röstar demokratiskt, däribland minoriteter, unga och låginkomsttagare.

Kate Mason, advokat som arbetar med valsäkerhet i Michigan, säger att minnena från den 6 januari 2021 fortfarande är påtagliga. ”Människor har fortfarande mycket levande minnen av stormningen av kongressen”, konstaterar hon. Enligt Mason finns en växande oro för att Trump kommer att förklara valresultatet ogiltigt eller utlysa valfusk om siffrorna inte går i hans riktning, på samma sätt som han gjorde efter presidentvalet 2020. Michigan är en vågmästardelstat där utfallet kan bli avgörande både för senaten och för den nationella bilden av valet.

Bakgrunden är väl känd. Efter valet 2020 vägrade Trump att erkänna sig besegrad. Han och hans allierade lämnade in eller stödde över 60 stämningar i delstater som Pennsylvania, Georgia och Wisconsin, men domstolarna fann inga bevis för utbredda oegentligheter. Trots det pressade Trump bland annat vicepresident Mike Pence att stoppa kongressens godkännande av resultatet. Den 6 januari stormade en folkmassa Kapitolium i ett försök att hindra Joe Bidens seger från att bekräftas. Attacken ledde till dödsfall och skador och betraktas som det allvarligaste hotet mot den amerikanska maktöverföringen i modern tid.

Att utestänga europeiska observatörer är en markant förändring av USA:s tidigare hållning. OSSE:s valobservatörer har länge haft tillgång till vallokaler runtom i landet, även om deras roll är mer begränsad än i många andra länder. Utan deras närvaro försvagas den oberoende granskningen av hur valet genomförs. Det kan i sin tur ge ytterligare bränsle åt tvivel på valets legitimitet – oavsett om de tvivlen kommer från inhemska eller utländska aktörer. Internationella observatörer har också en lugnande funktion: deras rapporter kan bekräfta att ett val har gått rätt till.

Förtroendet för det amerikanska valsystemet har sjunkit dramatiskt sedan 2020. Opinionsmätningar visar att en betydande andel av de republikanska väljarna tror att valfusk är utbrett, trots att det finns få belagda fall. Samtidigt vill en majoritet av amerikanerna ha en förutsägbar och säker valadministration. De senaste årens förändringar har lett till ett fragmenterat system: vissa delstater har underlättat röstandet, andra har begränsat det. Var en bor avgör i allt högre grad hur lätt det är att rösta.

Kommande månader blir därför en prövning av de demokratiska institutionerna. Republikaner och demokrater är djupt oense om valreglerna, och lokala valtjänstemän utsätts för hot och press. Flera delstater har redan förberett sig på en utdragen strid om rösträkningen. Om Trump på nytt ifrågasätter valresultatet utan bevis, riskerar USA att hamna i en konstitutionell kris med konsekvenser långt bortom landets gränser.

Det är mot den bakgrunden som Kate Masons varning får särskild tyngd. När en president stänger ute internationella granskare och samtidigt begränsar röstmöjligheterna blir det svårare att skilja mellan verkliga hot, politiska påståenden och medborgarnas upplevelse av orättvisa. Valet i november är inte bara en maktmätning mellan partierna. Det är också ett test av om den demokratiska processen tål de påfrestningar som 2020 års valförnekelse utsatte den för.