NATO skickar ytterligare resurser till Svarta havet efter drönarattacker i Bulgarien och Rumänien.

Nato skickar ytterligare förstärkningar till Bulgarien och Rumänien efter de senaste veckornas drönarattacker i Svartahavsområdet. Beskedet innebär att alliansen ökar sin militära närvaro i en region som sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina varit en av Europas mest spända fronter.

Attackerna har framför allt riktats mot ukrainsk hamninfrastruktur vid Donau och Svarta havet. Vid flera tillfällen har ryska drönare och robotar slagit till mot mål i närheten av gränsen till Rumänien, som är Natomedlem. Det har lett till protester från Bukarest och skärpt oro bland alliansens medlemmar.

Vad de nya tillgångarna består av har inte specificerats. Tidigare har Nato i Svartahavsområdet använt övervakningsflyg, fartyg och luftvärnssystem. Vanligtvis handlar det om att stärka underrättelseinhämtningen och skydda Natos eget territorium från incidenter.

Bulgarien och Rumänien är två av Natos östra medlemsstater som gränsar till Svarta havet. De har länge varit viktiga för alliansens strategiska position i sydöstra Europa. Rumänien har dessutom gräns mot Ukraina och hamnar vid Donau, vilket gör landet direkt berört av attackerna mot ukrainska spannmålsanläggningar.

Svartahavsområdet är en av världens viktigaste transportleder för jordbruksprodukter. Från ukrainska hamnar exporteras stora mängder vete, majs och solrosolja till länder i Afrika, Mellanöstern och Europa. När Ryssland avbröt spannmålsavtalet 2023 och inledde intensiva attacker mot hamnarna, steg de globala livsmedelspriserna. Den senaste tidens attacker har återigen väckt frågor om spannmålsförsörjningen i sårbara delar av världen.

Natos förstärkning sker också mot bakgrund av ryska attacker mot ukrainska hamnar vid Donau, bland annat Izmail och Reni. De hamnarna ligger nära den rumänska gränsen och har varit centrala för Ukrainas export efter att de stora hamnarna i Odessa-regionen varit hotade. Ryssland har medvetet försökt förstöra den ukrainska exportkapaciteten för att pressa ekonomin.

Under de senaste veckorna har Natoländer genomfört flera övningar i regionen. Rumänien har samtidigt försökt stärka sitt luftförsvar och har bland annat investerat i moderna luftvärnssystem. Bulgarien, som kontrollerar en viktig del av Svartahavskusten, har också hamnat i fokus eftersom landet ligger strategiskt mellan Turkiet och Rumänien.

Enligt bedömare vill Nato framför allt undvika att konflikten sprider sig till alliansens territorium. Genom att synas med ytterligare tillgångar i Svartahavsområdet skickar man en signal till Moskva att attacker mot Natomedlemmar skulle få konsekvenser. Samtidigt betonar alliansen att närvaron är defensiv.

De drönare som Ryssland använt mot hamnarna är ofta iranskdesignade Shahed-modeller. De är billiga, flyger lågt och är svåra att upptäcka, vilket gör dem till ett effektivt vapen mot civil infrastruktur. Under det senaste året har de använts mot allt från spannmålssilor till kraftledningar och bränslelager i sydvästra Ukraina. Attackerna har också lett till att civila fartyg fått ligga still eller ändra sina rutter i området.

Rysslands Svartahavsflotta, med bas på Krim, har varit en central aktör i konflikten. Den har avfyrat kryssningsrobotar mot ukrainska städer och hotat den civila sjöfarten. Ukraina har å sin sida med hjälp av sjödrönare och långräckviddiga robotar sänkt eller skadat flera ryska krigsfartyg, vilket har tvingat flottan att flytta längre från kusten. Trots det fortsätter Ryssland att attackera hamn- och spannmålsinfrastruktur.

Nato har sedan invasionen redan en förstärkt närvaro i regionen, bland annat med en stridsgrupp i Rumänien och övervakningsflyg kopplade till Natos luftförsvar. De nya tillgångarna ska ses som ett komplement till det befintliga försvaret. Enligt flera bedömare är signalen minst lika viktig som den militära effekten: Nato tänker inte acceptera att konflikten glider in på alliansens territorium.

Den exakta omfattningen av förstärkningen är hemlig av säkerhetsskäl. Utvecklingen följs ändå noga av omvärlden. Om drönarattackerna fortsätter kan Nato tvingas fatta ytterligare beslut om att öka sin närvaro. Svartahavsområdet förblir en av de farligaste zonerna i Europa sedan kriget bröt ut, och frågan om Natos trovärdighet på östra flanken har återigen blivit aktuell.