Oljepriserna stiger igen – pekar på måttliga börsrörelser vid öppningen.

Oljepriset har fortsatt uppåt och ett fat av den internationella referensoljan Brent, även kallad nordsjöolja, kostar nu 107,50 dollar. Prisuppgången kommer mot bakgrund av den fortsatta oron i Mellanöstern, där geopolitiska spänningar riskerar att störa utbudet från en av världens viktigaste oljeregioner. Förra veckan handlades Brentoljan lägre, men de senaste dagarnas eskalering har drivit upp priserna i snabb takt.

Marknadsaktörer befarar att en bredare konflikt skulle kunna slå ut stora delar av produktionen eller blockera transportleder, vilket skulle få betydande konsekvenser för den globala energiförsörjningen.

De stigande energipriserna har i sin tur återigen satt inflationen i fokus. Råolja är en central insatsvara i produktionen av allt från bränsle till plast, och när oljepriset ökar får det genomslag i konsumentpriser världen över. Finansmarknaderna har därför reagerat med ökade ränteoro: obligationsräntor, som rör sig omvänt mot obligationspriser, har pressats uppåt. När marknadsaktörer prisar in högre framtida inflation tenderar de att kräva högre kompensation för att hålla statsobligationer, och den rörelsen har varit tydlig den senaste tiden.

Trots den högre oljepriset och oron på räntemarknaden har dock de europeiska aktiemarknaderna visat tecken på lugn. Stockholmsbörsen liksom de stora kontinentaleuropeiska börserna indikerar endast små rörelser i fredagens förhandshandel. Detta efter gårdagen, då börserna föll tillbaka till följd av den nya vågen av riskovilja bland investerare. Den här dämpade öppningen kan tolkas som att en del av oron redan är inprisad, men osäkerheten är fortfarande stor.

I USA pekar terminshandeln däremot på något högre index när Wall Street öppnar under fredagseftermiddagen svensk tid. Det indikerar att investerare på den andra sidan Atlanten initialt tar fasta på att de senaste nedgångarna kan vara överdrivna, även om det återstår att se om den optimismen håller i sig under handledagen. Utvecklingen på den amerikanska börsen följs noga av investerare världen över, eftersom USA:s ekonomiska signaler ofta sätter tonen för globala marknader.

Asien däremot uppvisade breda börsnedgångar under nattens handel. De asiatiska marknaderna har under flera månader varit känsliga för förändringar i ränteförväntningarna, och kombinationen av högre oljepris och ränteoro slog tydligt mot de stora indexen. Framför allt tyngdes de exportberoende ekonomierna, där högre energi- och transportkostnader direkt påverkar företagens marginaler. Att de asiatiska börserna föll samtidigt som de europeiska förväntades öppna försiktigt visar på en splittrad global riskaptit inför helgens inledning.

Senare under eftermiddagen väntas viktiga inflationssiffror från USA publiceras, och de uppgifterna kan bli avgörande för den framtida räntepolitiken. Marknaden riktar framför allt blickarna mot det så kallade PCE-indexet, som är Federal Reserves föredragna inflationsmått. Om siffrorna visar på en oväntat hög prisökningstakt kan det öka sannolikheten för att centralbanken håller räntorna högre under en längre period. En sådan signal skulle i sin tur trycka upp obligationsräntorna ytterligare och sätta press på både aktie- och råvarumarknaderna. Omvänt skulle en lägre inflationssiffra kunna ge marknaden andrum och minska oron för ytterlightera räntehöjningar.

Den nuvarande situationen påminner om den känsliga balansgången mellan geopolisk risk, inflationstillväxt och penningpolitik som präglat det senaste årets finansiella marknader. Oljeprisets utveckling är en nyckelvariabel i den ekvationen. Även om ett fat Brent för närvarande handlas över 107-dollarsstrecket är det svårt att sia om hur länge nivån kan bestå. Allt hänger i hög grad på hur situationen i Mellanöstern utvecklar sig de kommande dagarna och veckorna.

För svensk del märks effekterna främst genom högre bränslepriser vid pump, vilket sprider sig till transport- och livsmedelspriser. Men landet påverkas också indirekt via de internationella finansmarknaderna, där både pensionssparande och företags upplåningskostnader rör sig med räntorna. En långvarig period med högt oljepris skulle kunna fördröja den av Riksbanken önskade inflationsnedgången, vilket i sin tur kan hålla de svenska styrräntorna på en högre nivå längre. På europeisk nivå är oron liknande: Europeiska centralbanken har under det senaste året fört en kamp mot inflationen, och ett nytt pristryck via energisektorn vore ett oönskat bakslag.

Just nu är alltså marknadens fokus riktat mot två saker: dels den geopolitisk utvecklingen i Mellanöstern och dess påverkan på oljeflödena, dels de amerikanska inflationssiffrorna som kommer under eftermiddagen. Båda faktorerna kan snabbt förändra förutsättningarna för räntor, valutor och aktier globalt. För investerare innebär det att fortsatt försiktighet är att vänta, och att dagens relativt små rörelser på de europeiska börserna knappast ger någon vägledning om hur marknaderna kommer att stänga veckan. Det talas om att marknaden är i ett ”vänteläge”, där ingen vill ta alltför stora positioner innan de nya inflationssiffrorna har presenterats. Efter att de publicerats kan tonläget snabbt komma att skifta, och torsdagens nedgång kan antingen följas av en återhämtning eller fördjupas ytterlightera.