Putins talesman: striderna fortsätter trots planerade Ryssland–Ukraina-samtal

Kremls talesperson Dmitrij Peskov meddelar att Ryssland kommer att fortsätta sina militära operationer i Ukraina precis som hittills, samtidigt som parterna förväntas sätta sig vid förhandlingsbordet inom kort. Han öppnar dock för att Moskva kan acceptera ytterligare korta eldupphör längs frontlinjen.

Uttalandet gjordes under en pressträff i Moskva där Peskov besvarade frågor om den senaste tidens diplomatiska aktivitet. Enligt Peskov ser Kreml inga skäl att ändra sina strategiska mål i konflikten, men utesluter inte taktiska pauser om de skapar utrymme för humanitära insatser eller hjälp till civila i krigsdrabbade områden.

Beskedet kommer efter veckor av intensifierade diplomatiska sonderingar från flera håll. Turkiet har under hela kriget agerat som medlare mellan parterna, och även Förenade Arabemiraten har spelat en allt viktigare roll i att förmedla kontakter, inte minst vid fångutväxlingar. Saudiarabien har också varit värd för samtal som rört bland annat krigsfångar och humanitära frågor.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022 har ett flertal förhandlingsinitiativ sjösatts – från samtalen i Belarus och Turkiet under krigets första månader till det avtal om svartahavskorridoren för ukrainsk spannmål som förhandlades fram sommaren 2022. Det sistnämnda avtalet, som bröt samman drygt ett år senare, var ett av de få konkreta resultaten av diplomatin. Därefter har samtalen till stor del kretsat kring fångutväxlingar och lokala eldupphör snarare än en bredare politisk lösning.

De senaste veckornas signaler om nya förhandlingar har väckt förhoppningar om att striderna åtminstone tillfälligt kan mildras. Samtidigt visar Peskovs uttalande att den ryska ledningen fortsatt ser full kontroll över krigföringen som sin utgångspunkt. Att Moskva är öppet för korta eldupphör men inte för ett permanent stopp tolkar bedömare som ett tecken på att Kreml vill bevara initiativet på slagfältet samtidigt som man värnar relationen till internationella aktörer.

Konflikten har fått djupgående effekter på globala marknader, inte minst inom råvaror och energi. Ryssland är en av världens största producenter av olja, gas, vete och en rad strategiska metaller, medan Ukraina svarar för betydande andelar av global export av exempelvis solrosolja, majs och stålråvaror. Kriget har därför fortsatt att pressa prisbilden på allt från energiråvaror till basmetaller som koppar och aluminium, vilket märks i hela den europeiska industrin – svenska tillverkare och gruvbolag har flera gånger tvingats anpassa sig till kraftigt svängande insatspriser.

För Europa har konflikten inneburit en omfattande omställning av energiförsörjningen. Tyskland och flera andra länder har på kort tid ersatt rysk naturgas med flytande naturgas från bland annat USA och Qatar. Samtidigt har EU infört flera sanktionspaket mot Ryssland, vilka bland annat riktat in sig på landets export av varor och tjänster. Inom gruv- och mineralindustrin har sanktionerna lett till omdirigerade handelsflöden, där ryska metaller i högre grad gått till Kina och Indien medan europeiska köpare sökt nya leverantörer i exempelvis Australien, Kanada och Sydamerika.

De nya samtalen väntas enligt uppgifter kunna inledas redan under de närmsta dagarna, även om varken Moskva eller Kyiv bekräftat varken plats eller dagordning. Bedömare pekar på att båda sidor har skäl att visa handlingskraft: Ukraina vill säkra fortsatt västligt stöd och humanitära framsteg, medan Ryssland kan vilja använda samtalen för att lätta på de ekonomiska påfrestningarna från sanktionerna.

Frågan är dock vad korta eldupphör i praktiken skulle innebära. Historiskt har liknande överenskommelser – som rört allt från spannmålstransporter till skydd av kärnkraftverk – varit sköra och ofta kollapsat inom kort tid. Frontlinjen är lång och hårt befäst, och de ömsesidiga misstron mellan parterna är djup.

Analytiker konstaterar att Peskovs uttalande i första hand är en markering av att Ryssland inte är berett att ge vika i sina huvudkrav. Att samtidigt signalera öppenhet för eldupphör kan ses som ett sätt att undvika internationell isolering och hålla dörren öppen för fortsatt dialog. För omvärlden innebär det fortsatt osäkerhet – och för den europeiska industrin fortsatta risker med priser och leveranskedjor.