Rödgröna oppositionen stödjer gemensam reservation mot regeringens kriminalpolitiska proposition

Det stod klart i justitieutskottet i morse: regeringens förslag om att minska straffrabatten vid flerfaldig brottslighet har majoritet. Redan i morgon väntas riksdagen fatta beslut. Socialdemokraterna går emot förslaget och beskriver det som lättvindigt, med hänvisning till att det saknar ett årtal för när lagändringarna ska träda i kraft.

Förslaget innebär i korthet att en person som döms för flera brott inte längre ska få samma sammantagna reducering av straffet som i dag. Den som begår flera brott inom samma rättegång får i dag ofta en lägre total påföljd än vad summan av brottens straffvärden skulle ge. Regeringen vill nu minska den så kallade mängdrabatten för att straffet bättre ska avspegla brottslighetens allvar.

Men det finns ingen fastställd tidpunkt för ikraftträdandet. Det blir upp till den regering som tillträder efter valet att bestämma när lagarna ska börja gälla. Samma regering ska också bedöma när Kriminalvården har tillräckligt många platser för att de skärpta straffen ska kunna verkställas.

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho riktar skarp kritik mot upplägget. Hon menar att regeringen lägger fram ett förslag som först långt senare ska kunna bli verklighet, och att väljarna inte får tydliga besked om vad de röstar på.

– Det är nästa regering som måste ta ansvar för det här, säger Carvalho.

Carvalho understryker att Socialdemokraterna i stället vill avskaffa straffrabatten för vålds- och sexualbrott. Partiet går till val på att börja med sexualbrotten, där man menar att alla rabatter kan tas bort omedelbart.

– Det är viktigt att vara ärlig mot väljarna. Vi i S vill avskaffa straffrabatten för vålds- och sexualbrott. Vi går till val på att börja med sexualbrotten. Där kan vi ta bort alla rabatter omedelbart, säger hon.

Trots kritiken har propositionen stöd i justitieutskottet. Enligt uppgifter från utskottsbehandlingen väntas regeringens linje få majoritet när riksdagen röstar i morgon. Carvalho vill ändå inte räkna ut utgången.

– Det är jämnt. Allt kan hända. Självklart vore det bra om lagstiftningen stoppades. Men mycket tyder på att den går igenom, och då får vi se över frågan efter valet om vi kan bilda regering, säger hon.

Bakgrunden till förslaget är en långvarig debatt om den svenska mängdrabatten. Principen har funnits i svensk rätt under lång tid och innebär att straffet vid flera brott inte räknas ihop rakt av. I stället får den dömde en sammanlagd påföljd som är lägre än summan av de enskilda brottens straffvärden. Syftet är att undvika orimligt långa straff, men systemet har mött hård kritik för att det gynnar personer som begår upprepad brottslighet.

Kriminalvården är en central part i frågan. Myndigheten har under flera år brottats med platsbrist och ett kraftigt växande antal intagna. Regeringen har vid flera tillfällen betonat att skärpta straff måste gå hand i hand med en utbyggnad av anstaltskapaciteten. Därför kan lagändringar inte träda i kraft förrän Kriminalvården bedömer att platserna räcker. Det är också en av anledningarna till att Socialdemokraterna ifrågasätter regeringens förslag.

Den politiska kontexten är minst sagt laddad. Kriminalpolitik har blivit en av de viktigaste frågorna inför valet, och partierna försöker överträffa varandra i skärpt lagstiftning. Regeringen har sedan tidigare fått igenom flera straffskärpningar med stöd av Sverigedemokraterna, och det är samma konstellation som nu väntas bära fram propositionen i justitieutskottet.

För Socialdemokraterna handlar den närmaste tiden om att sätta press på regeringen. Partiet går till val på ett eget förslag om att avskaffa straffrabatten för vålds- och sexualbrott, och vill börja med sexualbrotten. Där menar S att alla rabatter kan tas bort omedelbart, utan att avvakta ytterligare utredningar eller kapacitetsbedömningar.

Om propositionen röstas igenom i morgon innebär det alltså inte att lagen träder i kraft. Det slutgiltiga beslutet om ikraftträdande skjuts fram till tiden efter valet. Det gör att valutgången blir avgörande för hur den svenska straffrätten faktiskt utvecklas. Båda sidor säger sig vara beredda att gå längre, men oenigheten handlar i grunden om vem som ska få genomföra politiken – och när.