September var den näst varmaste månaden globalt, enligt Copernicus.

September var den näst varmaste september som uppmätts globalt, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Endast september 2023 var varmare. Uppgiften kommer från den månatliga klimatrapporten från Copernicus Climate Change Service, C3S, en av världens mest använda källor för att följa temperaturutvecklingen i nära realtid.

Den globala lufttemperaturen nära markytan uppgick i september till 16,17 grader i genomsnitt. Det är 0,73 grader över normalvärdet för perioden 1991–2020 och 1,54 grader över den uppskattade nivån före industrialiseringen. Därmed fortsätter september 2024 det mönster av exceptionell värme som präglat de senaste åren.

Även om avvikelsen var tydlig globalt var den särskilt stor i Europa. Där låg medeltemperaturen 2,51 grader över genomsnittet, vilket enligt Copernicus gör september 2024 till den varmaste september som uppmätts på den europeiska kontinenten. Europa är en tätbefolkad region med stor infrastruktur, och ett varmt septemberväder påverkar bland annat energianvändningen, vattenresurserna och lantbruket. Samtidigt är värmen inte jämnt fördelad över världen, vilket är typiskt för ett uppvärmt klimat: vissa områden får svår torka, medan andra får kraftiga skyfall.

Copernicus är en del av EU:s rymdprogram och bygger på data från satelliter, väderstationer, fartyg, flygplan och atmosfäriska modeller. Klimattjänsten C3S sammanställer materialet och publicerar varje månad en rapport som forskare, myndigheter och internationella organisationer använder som underlag. Det gör Copernicus till en central aktör i arbetet med att följa den globala uppvärmningen, särskilt i regioner där mätstationer är få eller saknas helt.

De höga temperaturerna har flera orsaker. Den långsiktiga trenden är tydlig: utsläpp av koldioxid, metan och andra växthusgaser fortsätter att värma jorden. Under 2023 och början av 2024 förstärktes utvecklingen av El Niño, det naturliga klimatfenomen som innebär att ytvattnet i tropiska Stilla havet blir varmare än normalt. El Niño brukar höja den globala medeltemperaturen under en period. Nu väntas det motsatta fenomenet La Niña ta vid, vilket ofta ger något svalare förhållanden. Det kan tillfälligt dämpa temperaturkurvan, men det ändrar inte den grundläggande riktningen.

Enligt Copernicus var september 2024 den fjortonde månaden under en femtonmånadersperiod då den globala medeltemperaturen legat mer än 1,5 grader över den förindustriella nivån. Det betyder inte att Parisavtalets mål är överskridet, eftersom det målet mäts över en längre tidsperiod. Men det visar hur nära världen befinner sig den gräns som antogs för att begränsa klimatriskerna, och hur snabbt marginalerna minskar.

Temperaturutvecklingen får också ekonomiska konsekvenser. Inom jordbruket kan värmerekord leda till minskade skördar i viktiga odlingsregioner, vilket pressar livsmedelspriserna. På energimarknaderna ökar efterfrågan på kyla samtidigt som vattenkraftstillgången kan minska i torkdrabbade områden, särskilt i södra Europa. Även gruvsektorn påverkas: extrem hetta kan göra arbetsförhållandena svårare, medan vattenbrist stör processer, transporter och infrastruktur i torra regioner. Försäkringsbolag ser ökade kostnader för bränder, stormar och översvämningar, som blir allt vanligare när atmosfären värms upp.

Klimatdata har på senare år fått en allt större roll i finans- och råvarubranschen. Banker, investerare och försäkringsbolag använder temperatur- och nederbördsmätningar för att bedöma risker i allt från fastighetsprojekt till leverantörskedjor. Tillförlitliga månadsrapporter som Copernicus ger är därför inte bara ett forskningsverktyg, utan också ett underlag för beslut inom hela ekonomin.

Rapporten kommer i ett politiskt känsligt skede. Världens länder har genom Parisavtalet enats om att hålla uppvärmningen väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grader. För att nå det målet krävs kraftigt minskade utsläpp under de närmaste decennierna. Månader som september 2024 visar att omställningen ännu inte går tillräckligt snabbt. Det är inte den enskilda månaden som är avgörande, utan den långsiktiga riktningen. När värmerekord fortsätter att byggas på varandra blir det allt tydligare att klimatförändringarna inte bara handlar om framtida scenarier – de påverkar samhället här och nu.