Volvos vinst under tredje kvartalet ökar när lastbilsbeställningarna stiger med 26 %.

AB Volvo redovisar ett justerat rörelseresultat på 14,7 miljarder kronor för tredje kvartalet. Det är en tydlig nedgång jämfört med motsvarande period i fjol, då resultatet nådde 19,3 miljarder kronor, men siffran var ändå något bättre än vad analytikerna hade räknat med.

Göteborgsföretaget, som är en av världens största tillverkare av tunga lastbilar, brottas nu med en avmattning på två av sina viktigaste marknader – Europa och Nordamerika. Efter flera år av stark efterfrågan i kölvattnet av pandemin har transportsektorn blivit betydligt mer försiktig. Höga räntor och en avvaktande global konjunktur har gjort att många åkerier skjuter upp sina fordonsinköp.

Lastbilsmarknaden följer i hög grad konjunkturen, och de senaste månaderna har präglats av en tydlig nedväxling. Branschorganisationer talar om en minskad orderingång för tunga fordon i både Europa och Nordamerika, och prognoserna för helåret har flera gånger reviderats ned under 2024.

Volvo är dock inte vilken lastbilstillverkare som helst. Koncernen har verksamhet inom allt från tunga lastbilar och bussar till anläggningsmaskiner och marinmotorer. Varumärken som Renault Trucks, Mack Trucks och Volvo Construction Equipment ingår i gruppen, liksom en omfattande verksamhet inom servicetjänster. Just serviceaffären har blivit allt viktigare för lönsamheten – den är mindre känslig för konjunktursvängningar än försäljningen av nya fordon och växer stadigt.

Konkurrensen på den globala lastbilsmarknaden är hård. De främsta rivalerna är tyska Daimler Truck och Scania, som ägs av Traton-koncernen. På den asiatiska marknaden, inte minst i Kina, har de europeiska tillverkarna dessutom fått se västerländska aktörer tappa mark till inhemska bolag som Sinotruk och FAW. Kina är världens största lastbilsmarknad, men efterfrågan där har varit svag under en längre tid.

Trots de tuffa marknadsförutsättningarna lyckas Volvo hålla uppe marginalerna bättre än många konkurrenter. Det handlar dels om en medveten prissättningsstrategi, dels om ett omfattande kostnadsprogram. Under hösten har bolaget genomfört varsel vid ett flertal produktionsanläggningar i Europa, vilket är ett tecken på att ledningen förbereder sig för en längre period av dämpad efterfrågan.

Samtidigt genomgår hela lastbilsindustrin en historisk omställning. Volvo har investerat stora belopp i utvecklingen av eldrivna lastbilar, och företaget är en av de aktörer som kommit längst i elektrifieringen av tunga transporter. I Europa har försäljningen av elektriska lastbilar ökat stadigt, om än från en låg nivå, och i Nordamerika driver nya utsläppskrav i flera delstater på efterfrågan.

Utmaningen är att lönsamheten i elfordonsverksamheten fortfarande är långt ifrån den i traditionella förbränningsmotorer. Övergången kräver stora investeringar under en period då kärnmarknaden försvagas, vilket sätter press på koncernens finanser. Volvo har dock en stark balansräkning och har historiskt varit skickliga på att hantera konjunkturella nedgångar.

Rapporten togs emot med viss lättnad på börsen. Volvoaktien steg i den inledande handeln efter att siffrorna offentliggjordes, även om uppgången var måttlig. Investerare har under året varit oroade över kombinationen av svagare efterfrågan och höga investeringskostnader – den senaste rapporten gav en fingervisning om att bolaget trots allt hanterar situationen bättre än befarat.

För helåret räknar ledningen med en fortsatt avmattning, men man understryker att Volvo är rustat för en svagare marknad. Den breda produktportföljen – med allt från byggmaskiner till servicetjänster – ger en viss motståndskraft när en enskild del av verksamheten tappar fart. Frågan är hur länge den globala avmattningen varar, och när transportmarknaden vänder upp igen.