Takras i skola i Pakistan – minst 28 döda, 27 av dem elever

Dussintals människor har dött efter att taket på en skolbyggnad kollapsat i Peshawar i nordvästra Pakistan. Räddningspersonal har arbetat intensivt bland rasmassorna under flera timmar, och myndigheterna befarar att dödssiffran kan stiga.

Olyckan inträffade under pågående undervisning, och enligt lokala tjänstemän befann sig både elever och lärare i byggnaden när konstruktionen gav vika. Orsaken till raset är ännu inte fastställd, men tidiga uppgifter pekar på att byggnaden kan ha varit i dåligt skick och att kraftiga regn under den senaste tiden kan ha försvagat bjälklaget.

Peshawar, huvudstad i provinsen Khyber Pakhtunkhwa, är en av Pakistans äldsta och mest folkrika städer. Med sitt strategiska läge nära Khyberpasset har staden länge varit en viktig knutpunkt för handel mellan Centralasien och Sydasien, men också ett centrum för utbildning och kultur. Samtidigt är staden präglad av tungt slitage på infrastrukturen, och många byggnader är uppförda utan att byggnormer följts.

Byggnadsras är ett återkommande problem i Pakistan. Enligt landets katastrofmyndigheter har flera liknande olyckor inträffat de senaste åren, både i storstäder som Karachi och Lahore och i mindre samhällen. Gemensamma nämnare är ofta undermåliga material, bristande underhåll och att byggnader uppförts utan giltiga tillstånd. Trots att byggregler finns på papperet är kontrollen svag och efterlevnaden låg.

Särskilt skolbyggnader i Pakistan är utsatta. Många skolor drivs i hyrda lokaler som från början inte var avsedda för undervisning. Klassrummen är ofta överfyllda, och byggnaderna genomgår sällan de inspektioner som krävs för att garantera säkerheten. Enligt Pakistans utbildningsdepartement saknar en betydande andel av skolbyggnaderna i Khyber Pakhtunkhwa godkända säkerhetsintyg, men resurserna för att åtgärda bristerna är begränsade.

Den senaste tidens monsunregn har ytterligare förvärrat situationen i regionen. Nederbörden har varit ovanligt kraftig, och marken i vissa områden har blivit instabil. I flera grannprovinser har myndigheterna varnat för risken för jordskred och kollapsande byggnader när vatten tränger in i gamla konstruktioner.

Räddningsarbetet i Peshawar har försvårats av att byggnaden låg i ett tättbebyggt bostadsområde med smala gator. Tung utrustning har haft svårt att komma fram, och räddningspersonal har i stor utsträckning fått arbeta för hand. Sjukhus i staden har gått upp i stabsläge, och blodgivare har uppmanats att anmäla sig.

Lokala politiker har utlovat en utredning av olyckan, och landets premiärminister har uttryckt sina kondoleanser till offrens familjer. Liknande löften har dock avgetts efter tidigare byggnadsras, och kritiker menar att problemet i grunden handlar om en bristande byggkultur där kostnader ofta prioriteras framför säkerhet.

Olyckan väcker också frågor om skolsäkerhet i stort i Pakistan, där en stor del av barnen är beroende av offentliga skolor. Organisationer som arbetar med utbildningsfrågor har länge varnat för att många skolbyggnader är i akut behov av renovering, men att medel för detta saknas. I Khyber Pakhtunkhwa, som under flera år kämpat med konsekvenserna av konflikter och politisk instabilitet, är läget särskilt allvarligt.

Peshawar har tidigare drabbats av både självmordsattacker och andra våldsdåd, men den senaste olyckan är en påminnelse om att vardagliga risker som undermåliga byggnader också kräver liv. För de drabbade familjerna innebär raset en tragedi som förändrar allt, och för staden en ny påminnelse om hur sköra grundvalarna kan vara.

Myndigheterna har inlett en teknisk undersökning av byggnaden för att fastställa exakt vad som föll samman. Samtidigt fortsätter sökandet efter eventuella överlevande i rasmassorna. Enligt räddningstjänsten finns det fortfarande hopp om att finna människor vid liv, men tiden är kritisk.

Händelsen förväntas sätta ytterligare press på Pakistans regering att ta tag i den eftersatta byggnadssäkerheten, ett arbete som kräver både politisk vilja och omfattande investeringar. För invånarna i Peshawar handlar det dock om något mer omedelbart: att få svar på vad som hände, och att kunna lämna sina barn på skolan utan rädsla.