Statens haverikommission kritiserar Trafikverket för beredskapen inför extremväder

Sveriges transportinfrastruktur är inte tillräckligt anpassad för extrema väderhändelser. Det är slutsatsen från Statens haverikommission, som efter en granskning riktar skarp kritik mot Trafikverket. Enligt utredningen finns systematiska brister i hur myndigheten planerar, bygger och underhåller landets vägar och järnvägar för ett klimat som blir allt varmare och mer oförutsägbart.

Utredningen lyfter fram att flera allvarliga störningar i transportsystemet under senare år har haft tydliga kopplingar till väder och klimat. Skyfall har satt delar av vägnätet under vatten, stormar har stoppat tågtrafik och värmeböljor har orsakat skador på både räls och vägbeläggningar. Haverikommissionen menar att många av dessa händelser kunde ha fått betydligt mindre konsekvenser om förebyggande åtgärder hade genomförts i tid.

Kritiken mot Trafikverket är omfattande. Myndigheten har ett övergripande ansvar för statlig infrastruktur, men enligt utredningen har arbetet med att anpassa transportsystemet till extremväder varit för långsamt. Riskbedömningar är ofta inriktade på historiska väderdata i stället för på framtidens klimatscenarier. Underhållsinsatser prioriteras inte utifrån hur känsliga olika sträckor är, och beredskapen inför oväder upplevs som otillräcklig. Sammantaget innebär det att hela samhället blir mer sårbart.

Trafikverket har under flera år haft i uppdrag att arbeta med klimatanpassning, och myndigheten har själv presenterat underlag som visar att stora delar av järnvägsnätet är känsligt för höga temperaturer, skyfall och ändrade markförhållanden. Trots det har åtgärdstakten varit låg. Enligt haverikommissionen handlar problemet inte om enskilda misstag, utan om en bristande helhetssyn i planeringsprocessen.

För Sverige, som är ett långt och glest befolkat land, fungerar transportsystemet som en central ryggrad i ekonomin. Järnvägen är särskilt viktig för tunga godstransporter. När tågtrafiken stannar på grund av översvämningar eller stormfällda träd drabbas allt från gruvnäringen i norra Sverige till skogsindustrin och dagligvaruhandeln. Särskilt sårbar är Malmbanan, som är avgörande för järnmalmsexporten. Redan kortare avbrott i malmtrafiken får snabbt internationella konsekvenser för stålmarknaden.

Även persontrafiken påverkas i hög grad. I storstadsområdena är många människor beroende av att pendeltåg och bussar går i tid, och när infrastrukturen slås ut blir följderna kännbara för både arbetspendling, skola och sjukvård. Väderrelaterade störningar skapar också en osäkerhet som försvagar näringslivets förtroende för transportsystemet. Företag behöver kunna lita på att gods når fram, oavsett årstid.

De samhällsekonomiska kostnaderna av väderrelaterade avbrott är svåra att uppskatta exakt, men de bedöms som betydande. Förutom direkta kostnader för reparationer och underhåll tillkommer indirekta effekter som försenade leveranser, produktionsstörningar och förlorad arbetstid. Forskning och branschorganisationer har länge pekat på att investeringar i klimatanpassning är lönsamma i ett längre perspektiv. Ändå har underhållsskulden för svenska vägar och järnvägar tillåtits växa.

Utredningen kommer i ett läge där frågan om klimatanpassning av infrastruktur har fått allt större uppmärksamhet runt om i världen. Flera europeiska länder har tagit fram nationella strategier och avsätter omfattande resurser för att skydda järnvägsnät, vägar, hamnar och flygplatser. Sverige har ännu inte kommit lika långt. Enligt kommissionen riskerar landet att hamna efter om inte Trafikverket snarast tar fram en handlingsplan med tydliga prioriteringar och tidsatta mål.

Kommissionen lämnar också en rad rekommendationer. Bland annat föreslås att Trafikverket ska uppgradera sina riskanalyser, förbättra samverkan med SMHI och andra berörda aktörer samt satsa mer på förebyggande underhåll. Vidare efterfrågas bättre kunskap om hur klimatförändringar påverkar specifika platser och anläggningar. Att bara reparera efter skador är inte en långsiktigt hållbar strategi, skriver kommissionen.

För bygg- och anläggningssektorn kan utredningen få praktiska följder. Efterfrågan på klimatsäkra lösningar som broförstärkningar, dräneringssystem, vallar och övervakningsteknik väntas öka om Trafikverket tvingas prioritera om. Det skulle innebära nya uppdrag för konsultbolag och entreprenörer, men också kräva en bredare kompetens inom myndigheten. Frågan handlar dock inte bara om teknik, utan om politisk vilja och långsiktig finansiering.

Haverikommissionens utredning är ingen isolerad händelse, utan en bekräftelse på vad flera andra aktörer varnat för under lång tid. Sverige behöver en transportinfrastruktur som tål både dagens väder och morgondagens klimat. Utan en fungerande plan för hur det ska gå till lär problemen fortsätta att upprepas. Trafikverket har nu fått tydliga rekommendationer att arbeta efter, men det återstår att se om myndigheten – och inte minst regeringen – är beredd att ta dem på allvar.