De får rita om sitt torg – fem miljoner i potten

Södra torget utanför Kista tunnelbanestation består i dag av två matkiosker, en återvinningsstation, några betongblock och en stor tom yta. Platsen upplevs som bortglömd och avsides, säger trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP). Nu satsar Stockholms stad 5 miljoner kronor på att utveckla torget – med hjälp av en så kallad medborgarbudget.

Satsningen innebär att kistaborna själva får lämna förslag och sedan rösta om hur platsen ska utformas. Strömgren hoppas att metoden ska bygga förtroende mellan kommunen och invånarna.

Det är första gången som trafikkontoret använder sig av en medborgarbudget. Sedan 2023 har dock flera stadsdelsförvaltningar i Stockholm arbetat på det här sättet. Enligt uppgifter från staden har ett tjugotal upprustningsprojekt startats, bland annat lekparker, utegym, dansbanor och ungdomsfestivaler. Under 2025 och 2026 planeras ytterligare projekt i flera stadsdelar, däribland Hässelby-Vällingby, Skarpnäck och Kungsholmen.

Under onsdagen hölls en workshop i Kista bibliotek, där boende fick skissa på framtidens torg. Många av besökarna var barn och unga. Ahlam, 11, vill ha fem gungor. Mohammed Guled Osman, 14, som praoar på biblioteket, vill göra torget grönare för klimatets skull. Hans kompis Guled Ali, 13, har ritat en fontän, hundra träd, lekplats och fler parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning.

– Det känns ganska seriöst och lite läskigt, säger Guled om att vara med och påverka hur kommunala miljoner används.

Även Järva dagliga verksamhet, som vänder sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer inom autismspektrumet, har lämnat in ett förslag. Konstpedagogen Eva Kajsa Nordenborg berättar att deltagarna vill klä betongpelarna under tunnelbanespåren i guld och lägga en stor färgglad stenmatta på marken.

– Det blir lite hemtrevligt, säger hon.

Men initiativet möts inte bara av entusiasm. En av mammorna som deltog i workshoppen berättade att hon flera gånger tidigare lämnat synpunkter om otrygga platser i området utan att få svar från kommunen. Hon uppskattar satsningen, men tvivlar på att kistabornas åsikter verkligen kommer att styra resultatet.

Det finns också politisk kritik mot medborgarbudgetar som arbetsmetod. Ole-Jörgen Persson (M), vice ordförande i Järva stadsdelsnämnd, är inte emot själva torgprojektet. Däremot anser han att folkvalda politiker borde fatta besluten genom en löpande dialog med medborgarna. Annars finns en risk att särintressen, till exempel föreningar med politisk eller religiös koppling, styr projekten i en riktning som andra inte delar. Han ifrågasätter också om metoden är värd resurserna.

– I Järva bor det nittiotusen personer, och de allra flesta gör inte en ansats i de här projekten, säger han.

Lars Strömgren ser inte den risken. Han menar att en medborgarbudget inte innebär att enskilda grupper får bestämma över huvudet på andra tvärtom ökar delaktigheten.

– Jag tror att vi bara har att vinna av att vara fler som bestämmer exakt hur vi åstadkommer det, säger han.

Processen framåt är tydlig. När alla förslag har lämnats in går trafikkontoret igenom dem och bedömer vad som är genomförbart inom budgeten. Sedan får invånarna rösta. Vinnarförslaget presenteras i januari och torget ska vara klart 2028.

Kista är redan i dag ett av norra Europas ledande teknik- och telekomområden, med en stor koncentration av företag och forskningsmiljöer. Att utveckla den offentliga miljön vid tunnelbanestationen handlar därför inte bara om trivsel, utan också om att göra hela stadsdelen mer attraktiv för boende, verksamma och besökare.