Så fungerar det om det blir ett extra val

Sverige kan vara på väg mot ett extra val. Efter att två statsministerkandidater röstats ned i riksdagen har talmannen Andreas Norlén bara två försök kvar att hitta en regeringsbildning som accepteras av kammaren. Misslyckas även dessa väntar ett extra val inom tre månader.

Bakgrunden är den utdragna regeringsbildning som följt efter valet. Talmannens uppgift är att presentera en statsministerkandidat som riksdagen kan tänka sig att släppa fram. Det kräver att inte fler än 174 av kammarens 349 ledamöter trycker på den röda nej-knappen. Magdalena Andersson (S) och Elisabeth Thand Ringqvist (C) har båda fått se sina försök misslyckas, och nu riktas blickarna mot talmannens nästa steg.

Ett extra val skiljer sig på flera sätt från ett ordinarie riksdagsval. Det nollställer inte valkalendern och inleder ingen ny fyraårig mandatperiod. De ledamöter som väljs in sitter kvar till nästa ordinarie val. Inte heller hålls några samtidiga val till kommun- och regionfullmäktige – väljarna går enbart till urnorna för att avgöra riksdagens sammansättning.

För Valmyndigheten är ett extra val inget okänt scenario. Myndighetens kanslichef Anna Nyqvist säger att beredskapen funnits på plats länge.

– Vi är förberedda. Vi har uppdraget att kunna utföra ett extra val inom tre månader, precis som ett omval, från beslut, säger hon.

Beredskapen innebär detaljerade planer för hela valprocessen, avtal med leverantörer och säkerställda kanaler till tryckerier och distributörer. Den har byggts upp successivt sedan 2018, då frågan blev aktuell efter flera år av politisk turbulens i svensk politik. Sedan dess har myndigheten haft en rejäl beredskap för att snabbt kunna ställa om.

Senast Sverige genomförde ett extra val var 1958. Men frågan har varit nära vid flera tillfällen sedan dess. Under regeringskrisen 2014 hotade dåvarande statsministern Stefan Löfven med extra val, ett hot som avblåstes efter att partierna enades i Decemberöverenskommelsen – en uppgörelse som gjorde det möjligt för minoritetsregeringar att styra utan att fällas i budgetomröstningar.

Ett extra val är dock inte bara en politisk fråga. För Valmyndigheten och landets kommuner innebär det en omfattande logistisk operation under stark tidspress. Kostnaden beräknas till omkring 615 miljoner kronor, där merparten går till kommunerna som ansvarar för det praktiska genomförandet.

– Det som kostar för kommunerna är lokaler och personal. Alla som jobbar vid ett val. Det är över 50 000 röstmottagare på valdagen, säger Anna Nyqvist.

Den mest tidskritiska delen är röstningen utomlands. Röstkort måste tryckas och skickas till utlandssvenskar, och valmaterial måste distribueras till ambassader och konsulat världen över.

– Det är alltid tidspressat under val, men i det här fallet är det extra kort om tid och beroende av postgång som vi inte alltid kan styra, vare sig i Sverige eller andra länder, konstaterar hon.

Även partierna ställs inför tuffa utmaningar. Kandidater ska anmälas, namnvalsedlar beställas och en oplanerad valrörelse ska finansieras. För mindre partier med begränsade resurser kan ett extra val bli en ekonomisk påfrestning.

För väljarna innebär ett extra val också skillnader jämfört med ett ordinarie val. Förtidsröstningen startar tio dagar före valdagen i stället för 18. Utomlands öppnar ambassader och konsulat för röstmottagning 20 dagar före valdagen, i stället för 24. Den som fyller 18 år senast på extravalsdagen får rösta, även om personen saknade rösträtt vid det senaste ordinarie valet.

Ett extra val skulle dessutom innebära en förlängd period av politisk osäkerhet. Historiskt brukar sådana lägen påverka både förtroendet för ekonomin och kronans värde. Den här gången kommer osäkerheten i ett redan ansträngt ekonomiskt läge med stigande räntor och hög inflation, vilket skulle kunna förstärka de negativa effekterna.

Sverige har ännu inte nått fram till ett extra val. Men med två av fyra försök förbrukade är läget allvarligt. Om talmannens fortsatta samtal inte bryter låsningen kan svenska folket ställas inför ett extra val inom några månader – en situation som varken politiker, myndigheter eller partiorganisationer ser fram emot, men som de nu tvingas förhålla sig till.