Chockrosa hockeyklubbor, underställ, hjälmar och axelskydd. Därtill mössor och tröjor. CCM:s nya Barbiekollektion är tydligt riktad till tjejer. För en generation som växte upp på 1990-talet kan färgvalet väcka frågor, men bland spelarna är mottagandet minst sagt entusiastiskt.

– Jag älskar det, säger AIK-spelaren Sophie Lupone, 25, och sträcker sig efter en rosa linda till klubbskaftet. Hon kommer att använda den under den kommande säsongen i NDHL, den nya benämningen på Sveriges andraliga.

Backen Izabel Ryding, 21, i SDHL-laget SDE från Danderyd håller med:

– Det är coolt att de riktar sig specifikt till tjejer.

Bakom lanseringen står CCM, en av världens ledande tillverkare av hockeyutrustning, och Mattel, leksaksjätten bakom Barbie. Mattel är sedan tidigare en av sponsorerna till PWHL, den nya proffsligan för damhockey i USA och Kanada. Det var också på en PWHL-match i Kanada som svenske Robert Zaring på CCM fick idén till ett samarbete.

– Vi bestämde oss för fem år sedan att vi som företag behövde bli seriösa med damhockeyn. Det är lite genant att det hände först runt 2021, men nu är det så. Vi drog upp en plan för att vinna omklädningsrummet på damsidan, säger han.

Enligt CCM handlar Barbie-samarbetet om att få fler unga tjejer att hitta till ishockeyn. Tanken är att Barbie ska skapa igenkänning och en lekfull väg in i sporten. Men satsningen har också en konkret produktmässig sida. När CCM skulle ta fram utrustning anpassad för kvinnor valde företaget att fråga spelarna själva – något som sällan gjorts tidigare.

För damspelare har bristen på anpassad utrustning varit ett välkänt problem. Utrustningen har ofta formgivits utifrån herrkroppen, och kvinnor har fått anpassa sig eller själva kapa och sy om skydd. Den nya kollektionen är därför ett steg mot att behandla damhockeyn som en egen marknad med egna behov.

Den kanadensiska OS-guldmedaljören Emma Maltais, som spelar i Toronto Sceptres, berättade att hon fick kapa alla sina armbågsskydd eftersom de alltid var för långa. De herrnormativa skydden kunde till och med utgöra en skaderisk. Alltför styva klubbor tvingade i sin tur damspelare att anpassa skottekniken, eftersom ett klassiskt slagskott kräver att man trycker ner klubban i isen. Den som inte klarar av att flexa klubban med sin kroppstyngd kan inte utföra skottet.

Även skridskorna har varit ett problem. Kvinnors fötter är ofta smalare över hälen än mäns, vilket gör att en skridsko som är konstruerad utifrån manliga mått sällan sitter bra. Resultatet av arbetet blev en uppsättning hjälmar, klubbor och skydd – från topp till tå anpassad efter kvinnokroppen.

Satsningen kommer i ett läge då damhockeyn växer snabbt och utrustningstillverkare i allt högre grad tvingas förhålla sig till en marknad som länge förbisetts. Att en leksaksjätte som Mattel kliver in och sponsrar en damhockeyliga är i sig ett tecken på att sportens kommersiella tyngd ökar och att det finns en affärspotential i kvinnlig utrustning.

I Sverige har utvecklingen också varit märkbar. 2022 blev svensk ishockey först i världen med att fullt ut tillåta tacklingar i damserierna. En forskningsstudie från Lunds universitet, publicerad i European Journal of Sports Science, har undersökt vad det inneburit för skadefrekvensen. Den ökade initialt, men är på väg ner igen. Studien pekar samtidigt på att överbelastningsskador i höften verkar vara vanligare bland kvinnliga ishockeyspelare än bland manliga.

Forskningen är ännu för begränsad för att några säkra slutsatser ska kunna dras, men illa anpassad utrustning kan vara en bidragande faktor. Inom fotbollen har exempelvis skor konstruerade för mäns fötter länge diskuterats som en tänkbar källa till knä- och höftproblem hos kvinnor.

Om några år kanske det går att studera om bättre sittande skridskor och skydd gör skillnad. Fram till dess återstår ett arbete med att öka utbudet för flickor och kvinnor, göra riktig utrustning mer tillgänglig och få fler tillverkare att följa efter. Just nu ser CCM ut att kunna uppfylla sitt mål att vinna omklädningsrummet på damsidan.

Dela.

9 kommentarer

Leave A Reply