Äldre nekas boende – anhöriga förstår inte varför

Nästan var sjätte ansökan om en plats på äldreboende inom Stockholms stad avslås – och för de anhöriga som kämpar för en mamma eller pappa upplevs besluten ofta som både oförståeliga och livsavgörande. Det visar ny forskning från Stockholms universitet där 56 anhöriga till äldre med stora vårdbehov har djupintervjuats.

Petra Ulmanen, universitetslektor i socialt arbete, har under arbetet med studien mött många anhöriga som beskriver avslagen som ett hårt slag. I stället för en trygg plats på ett boende erbjuds ofta utökad hemtjänst – ett alternativ som många upplever som otillräckligt när den äldre lider av demens eller andra svåra sjukdomar.

– De upplever det som ett jättebakslag. De blir jätteoroliga och stressade. De förstår inte hur de ska hantera det eller hur de ska göra. Det upplevs som ett enormt ansvar att hjälpa en gammal människa. Det kan ju vara en fråga om liv och död, säger hon.

Siffror från Stockholms stad visar att drygt 600 av cirka 3 600 beslut om flytt till vård- och omsorgsboende eller servicehus avslogs under förra året. För de anhöriga som Petra Ulmanen har talat med är regelverket ofta svårgenomträngligt, och många vittnar om en känsla av maktlöshet.

– Det är ett väldigt komplext system och man kan inte regelverket. Det är ett jättestort ansvar och många av de jag har intervjuat upplever en sorts maktlöshet. De stångar pannan blodig. Men så får de en ny biståndshandläggare, biståndshandläggaren får en ny chef eller så tillkommer en ny sjukdom – och då får de plötsligt en plats, säger hon.

En förklaring till de höjda trösklarna är ekonomisk. En plats på äldreboende kostar kommunen betydligt mer än hemtjänst, och sedan decennier tillbaka har den svenska äldreomsorgen genomgått en tydlig förändring där allt fler äldre vårdas i det egna hemmet. Utvecklingen har varit särskilt märkbar sedan början av 2000-talet, då antalet platser i särskilda boenden har minskat kraftigt.

– Det är jättedyrt med äldreboende för kommunerna. Man har höjt trösklarna för att bevilja en plats. Du måste vara mycket sjukare och ha en större och mer omfattande funktionsnedsättning i dag än för 20 år sedan för att få en plats, säger Petra Ulmanen.

I intervjuerna framkommer också att äldre i flera fall har beviljats trygghetslarm trots att de på grund av kognitiv svikt eller demenssjukdom inte kan använda dem. Ulmanen beskriver det som en symbolhandling som ger sken av att något är gjort – utan att det faktiskt förbättrar vardagen.

– Det är något som verkligen var återkommande i de här intervjuerna. Det blir på ett vis ett tecken på att kommunen har gjort något. Men det fungerar inte, så det blir bara någon sorts tom symbolhandling, säger hon.

Även Sara Wittzell, socionom och forskare vid Stockholms universitet, har studerat konsekvenserna av att antalet platser på särskilda boenden minskat. Hon bekräftar bilden av att både äldre och anhöriga upplever att kommunen i första hand strävar efter att de ska bo kvar hemma – och att det ofta är oklart vad som egentligen krävs för att få ett bifall.

– De äldre och anhöriga upplever att kommunen gör väldigt mycket för att de ska bo kvar hemma i de fall där de har fått ett avslag. Det kan också vara väldigt diffust för den som söker varför man får ett avslag, men också vad som krävs för en plats, säger hon.

I de fall hon har följt har vissa lyckats överklaga besluten medan andra har fått vänta på att en allvarlig händelse ska inträffa innan de beviljas plats. Ett familjefall krävde upprepade akuta sjukhusbesök med utskrivningar däremellan innan den äldre slutligen fick en plats på boende.

Eftersom äldre i detta skede av livet ofta har flera sjukdomar och kan försämras snabbt, menar Petra Ulmanen att många olika vårdare i hemmet innebär en risk. Ju fler personer som är inblandade i omsorgen, desto större är risken att viktiga signaler missas.

– De har ofta flera olika sjukdomar och förändringar i deras status kan ske väldigt snabbt och oförutsägbart. Ju fler personer som är inblandade i omsorgen desto större risk är det att saker faller mellan stolarna. Men när man flyttar till äldreboende så blir det en större kontinuitet i omhändertagandet, säger hon.