Banthita blev tonårsutvisad – kan få komma tillbaka

Banthita Killgren var 18 år och gick sista året på gymnasiet när Migrationsverket i december 2024 beslutade att hon inte längre hade rätt att stanna i Sverige. Hon såg fram emot studenten, övningskörde och umgicks med vännerna – ett liv som vilken annan svensk tonåring som helst. Ändå utvisades hon till Thailand, trots att hennes mamma och lillasyster fick stanna och trots att hon i sitt hemland fortfarande räknades som barn.

Utvisningsbeslutet verkställdes för ungefär ett år sedan. I dag lever Banthita ensam som student i Bangkok, långt från familjen i Strängnäs. Hennes pappa är sedan många år tillbaka avliden.

När Tidöregeringen presenterade den så kallade tonårsventilen tändes hoppet hos familjen. Ventilen innebär att unga vuxna under 21 år som tidigare haft uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder eller förälderns partner kan ansöka på nytt. Men för Banthitas del har Migrationsverket gett flera olika besked om hur ansökan ska hanteras. Tiden är dessutom knapp: i februari fyller hon 21, och då faller hon utanför ventilen.

I vardagsrummet i Strängnäs sitter mamma Bhuppa, systern Pathitta och bonuspappan Christer Killgren. Tomrummet efter den äldsta dottern blir allt svårare att bära.

– Banthita ringer mig två, tre gånger om dagen. Hon gråter ofta, säger Bhuppa.

Familjen kom till Sverige 2022, när Bhuppa flyttade hit med sina döttrar för kärleken till svenske Christer. Hon lärde sig svenska, började arbeta inom hemtjänsten och fick nyligen fast anställning. Flickorna knöt snabbt an till sin nya bonusfamilj.

– Vår familj är splittrad. Jag förstår inte att man kan göra så mot en familj. Ska jag som svensk medborgare inte kunna bli förälskad i en person från ett annat land och ta hand om hennes barn? Jag har ju ekonomi för det, säger Christer Killgren.

Tonårsventilen ger dock inte alla samma villkor. Den som fortfarande befinner sig i Sverige kan ansöka om förlängt uppehållstillstånd, vilket innebär att Migrationsverket får räkna in flera inkomster i hushållet när försörjningskravet bedöms. Den som redan utvisats måste däremot lämna in en ny förstagångsansökan från utlandet – och då är det bara den anhöriga i Sverige som kan räknas. Den personen måste ensam klara försörjningskravet.

Familjens advokat Hanna Johansson på Asylbyrån anser att lagen är otydlig när det gäller just unga vuxna som redan hunnit utvisas.

– Lagstiftaren säger att den här gruppen inte ska hamna i ett sämre läge, men nämner ingenting om hur deras ansökningar påverkas av försörjningskravets nya utformning, säger hon.

Johansson riktar också kritik mot att försörjningskravet skärpts i samma lagförslag som ventilen införs.

– Det är magstarkt att prata om tonårsventiler och säga att man vill stoppa orimliga utvisningar av unga vuxna när man i samma lagförslag skärper försörjningskravet. Många av dem som man säger sig vilja hjälpa riskerar att få avslag av andra skäl i stället.

På Migrationsverket tonar man ner bilden av att det råder osäkerhet kring reglerna.

– Vi har som mål att ingen ska falla utanför ramarna. Banthitas ärende prioriteras just nu för att det faller inom ramen för den här kategorin, säger Anders Annemalm Sandén, sektionschef på myndigheten.

De rödgröna partierna är överens om en stopplag mot tonårsutvisningarna, men Migrationsverket har inte pausat verkställigheterna i väntan på ett riksdagsbeslut. Annika Hirvonen (MP) vill att både åldersgränsen och försörjningskravet slopas för gruppen.

– Vi vill att barn och föräldrar ska få leva ihop. Det ska inte vara beroende av vilken lön föräldrarna har. Rätten till familj är så grundläggande att den ska komma före, säger hon.

För familjen Killgren är frågan högst konkret. Banthita fyller 21 i februari, och därefter är tonårsventilen inte längre tillämplig. Frågan är om Migrationsverket hinner fatta beslut i hennes ärende innan dess – och om försörjningskravet i så fall går att uppfylla.