De Geers ”Skända flaggan” hittad hos polisen

När radioprogrammet Klassikern i P1 sände ett reportage om Carl Johan De Geers konstnärskap kom en oväntad upptäckt: flera av de verk som polisen beslagtog 1967 finns fortfarande kvar och förvaras i dag på Polismuseet i Stockholm. Sammanlagt rör det sig om sju verk med tre olika motiv, däribland det omdiskuterade trycket med en brinnande svensk flagga och ordet ”kuken” skrivet i blyerts ovanpå motivet. Verken är märkta som provtryck.

Bakgrunden är en av de mest uppmärksammade processerna kring konst och yttrandefrihet i Sverige. 1967 åtalades De Geer för skymfande av rikssymbol och uppvigling, brott enligt den tidens lagstiftning. Han dömdes till dagsböter och konstverken förverkades. De Geer fick aldrig tillbaka dem. I samband med domen uppgavs att verken utgjorde brottslig verksamhet och att de därför inte kunde återlämnas.

– Jag fick bara veta att de var förverkade och att jag inte kunde få tillbaka dem för att de utgjorde brottslig verksamhet om jag hade dem. Men jag blev ytterst ledsen och för det första enormt förvånad. Den här saken gör mig omskakad, hela grejen, säger Carl Johan De Geer till Kulturnytt i P1.

Sedan dess har lagen ändrats. I dag är det inte straffbart att på detta sätt skymfa den svenska flaggan, och De Geer – sedan länge en etablerad och respekterad konstnär, formgivare och fotograf – vill nu ha tillbaka de bevarade verken. Frågan är dock juridiskt komplicerad. Polismuseets chef Henrik Lindborg uppger att museet varken känner till varför konstverken aldrig förstördes eller om konstnären har laglig rätt att få dem åter.

– Verken är en del av svenskt kulturarv, som det vore intressant för museet att kunna berätta om, säger Lindborg, och tillägger att det juridiska måste redas ut innan något beslut kan fattas.

Upptäckten aktualiserar en bredare diskussion om hur statliga museer och myndigheter hanterar beslagtagen konst. De Geer tillhörde en generation konstnärer som under 1960-talet använde provokation och politiska motiv för att utmana auktoriteter. Den brinnande flaggan skapades i en tid då Vietnamkriget och fredsrörelsen präglade debatten, och motiven var medvetet utformade för att väcka reaktion. Att verken överlevt i polisens egna samlingar – utan att någon under decennier informerat konstnären – väcker frågor om hur liknande material hanteras inom offentlig förvaltning.

Carl Johan De Geer har under sitt långa yrkesliv varit verksam inom en rad konstnärliga fält, från måleri och fotografi till textil och möbeldesign. Hans verk finns representerade på flera av Sveriges ledande museer, och han har under årtionden varit en centralgestalt inom svensk form- och konstscen. För honom handlar de återfunna verken inte bara om materiell förlust utan om en del av hans konstnärliga arv som tagits ifrån honom. För Polismuseet handlar det om ett stycke rättshistoria som museet gärna vill synliggöra – men som samtidigt är juridiskt svårnavigerat.

Rättsläget i liknande fall är sällan enkelt. Beslagtagna tillgångar som förverkats blir statens egendom, men upphovsrätten till konstverken ligger kvar hos konstnären. Det innebär att museet inte fritt kan ställa ut eller reproducera verken utan De Geers samtycke. Samtidigt har konstnären enligt upphovsrättslagen vissa rättigheter att kräva tillbaka verk – eller i vart fall kontrollera hur de används.

För De Geer personligen har de senaste dagarnas händelser väckt starka känslor. Det handlar om verk som han under mer än femtio år trott vara förstörda, och som nu oväntat dykt upp i en offentlig samling. Oavsett hur den juridiska processen slutar har upptäckten redan satt ljus på en bortglömd episod i svensk kultur- och rättshistoria. Den visar också hur djupt avtryck en rättsprocess kan lämna i en konstnärs liv – och hur lång tid det kan ta innan dessa frågor slutligen får sin lösning.