Forskare om hajpad hudvård: ”Kan troligen lika bra använda magdroppar från apotek”

Svenskt hudvårdsföretag ifrågasätts för probiotisk produkt som liknar magdroppar

Det svenska hudvårdsföretaget Skinome, som marknadsför sig med banbrytande probiotisk hudvård, hamnar nu under granskning. En av företagets produkter innehåller samma bakteriestam som länge har sålts i magdroppar mot spädbarnskolik – och vars effekt på huden enligt oberoende forskare har begränsat vetenskapligt stöd.

Upptäckten väcker frågor om hur probiotiska hudvårdsprodukter marknadsförs och vilken vetenskaplig grund som egentligen finns för deras påstådda effekter. Probiotika har under det senaste decenniet blivit en snabbväxande trend inom både kosmetika- och hälsoindustrin, men den vetenskapliga dokumentationen varierar kraftigt mellan olika produkter och användningsområden.

Samma bakterier i hudvård och magdroppar

Granskningen visar att en av Skinomes produkter innehåller bakterier som är identiska med de som sedan länge använts i magdroppar avsedda för att lindra kolik hos spädbarn. Dessa bakterier har primärt studerats för sina eventuella effekter på mag-tarmkanalen, inte för användning på huden.

När det gäller användning av probiotika i hudvård finns det enligt oberoende forskare betydligt mindre vetenskapligt underlag än för probiotikans effekter i matsmältningssystemet. Forskningen på probiotikans roll för hudens hälsa är fortfarande i ett relativt tidigt skede, även om intresset från både akademisk håll och från kosmetikaindustrin har ökat markant de senaste åren.

Grundaren försvarar företagets metoder

Johanna Gillbro, som grundade Skinome och som har bakgrund inom hudbiologi, försvarar företagets marknadsföring. Hon betonar att företaget endast utlovar effekter som de själva har dokumenterat i egna studier.

”Vi marknadsför inga andra effekter än de vi själva har studerat och sett resultat på”, säger Johanna Gillbro.

Detta svar väcker dock ytterligare frågor om skillnaden mellan företagsfinansierade studier och oberoende vetenskaplig forskning. Inom kosmetikaindustrin är det vanligt att företag genomför egna studier på sina produkter, men dessa studier granskas ofta inte på samma sätt som akademisk forskning och publiceras sällan i peer-reviewade vetenskapliga tidskrifter.

Växande marknad för probiotisk hudvård

Marknaden för probiotisk hudvård har exploderat globalt under det senaste decenniet. Konsumenter lockas av löften om förbättrad hudbarriär, minskade inflammationer och en mer balanserad hudflora. Mikrobiomforskning – studiet av de mikroorganismer som lever på vår hud – har blivit ett hett område inom både dermatologi och kosmetikautveckling.

Enligt marknadsprognoser förväntas den globala marknaden för probiotisk hudvård fortsätta växa kraftigt de kommande åren. Allt fler varumärken lanserar produkter som innehåller levande bakteriekulturer eller bakteriederivat, och marknadsföringen spelar ofta på vetenskapliga begrepp som kan vara svåra för konsumenter att själva värdera.

Samtidigt varnar experter för att regleringen av probiotiska kosmetikaprodukter halkar efter i förhållande till marknadsutvecklingen. Till skillnad från läkemedel behöver kosmetikaprodukter inte genomgå samma rigorösa testning innan de når konsumenterna.

Frågor om transparens och dokumentation

Fallet med Skinome illustrerar en bredare problematik inom branschen: hur tydligt måste företag vara med var deras forskningsunderlag kommer ifrån, och hur starkt detta underlag egentligen är? För konsumenter kan det vara mycket svårt att skilja mellan marknadsföring som bygger på solid vetenskaplig grund och påståenden som är mer spekulativa.

Frågan om samma bakteriestam kan ha olika effekter beroende på var den appliceras – i matsmältningssystemet eller på huden – är också relevant. Bakteriers effekter är ofta mycket kontextberoende, och vad som fungerar i en miljö behöver inte nödvändigtvis ha samma effekt i en annan.

Kosmetikabranschen står nu inför ett vägval där konsumenternas ökade krav på transparens och vetenskaplig dokumentation möter industrins kommersella intressen. Hur detta kommer att utvecklas kan få betydelse för hur probiotiska produkter regleras och marknadsförs i framtiden, både i Sverige och internationellt.