Försvarsmakten sparar: ”Måste se över planerna”

Försvarsmakten bromsar nu in i den snabba uppbyggnad som pågått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Redan i dag har myndigheten anställt så många civila som man från början räknat med att ha först 2030. Därför genomförs besparingar under resterande del av 2026. Det säger Bo Berg, chef för försvarsstabens genomförandeenhet.

– Vi drar ner tillväxttakten för att balansera vår ekonomi så att ambitioner och resurser stämmer överens, säger han.

Något formellt anställningsstopp är det inte fråga om, men takten i de civila nyanställningarna minskar. Redan i höst märks besparingarna inom utbildningar och övningar, framför allt i hemvärnet och armén. Det kan handla om att en stridsskjutning stryks ur en övning för att hålla sig inom den ekonomiska ramen.

Bo Berg vill inte beskriva åtgärderna som radikala. Större övningar med krigsförband ställs inte in. Däremot medger han att utvecklingen av Försvarsmaktens förmågor påverkas.

– Självfallet kommer det här att påverka utvecklingen av våra förmågor på något sätt. Men vår bedömning är att den påverkan inte är så stor, säger han.

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget. Rysslands krig mot Ukraina och de hybridattacker som riktas mot väst har lett till en historisk satsning på försvaret. Sedan Sverige gick med i Nato 2024 har dessutom nya åtaganden tillkommit. Försvarsbudgeten har mer än fördubblats från 75 miljarder kronor 2022 till 175 miljarder kronor i år. Riksdagen har ställt sig bakom att Sverige ska lägga 3,5 procent av BNP på det militära försvaret 2030.

Trots de stora tillskotten blir ekonomin snävare än väntat. Nya Natouppdrag, som att stötta luftförsvaret i Polen, kostar mer än planerat. Luftvärnsregementet LV6 skickar 100 soldater och Patriotbatterier till Rzeszów i sydöstra Polen under ett halvår med start i december. Rzeszów är en strategiskt viktig knutpunkt för västerländskt stöd till Ukraina. Samtidigt får myndigheten inte full kompensation för inflationen.

– Vi kommer att ha lite mindre medel nästa år än vad vi planerat för. Så vi måste se över planerna och verksamheten, säger Bo Berg.

Försvarsmakten tittar nu på 2027 och konstaterar att det året blir kärvare än man tidigare räknat med. Åtgärderna kan handla om att sänka takten i nyrekryteringen, skjuta upp infrastrukturprojekt och prioritera hårdare mellan verksamheter. Det viktigaste är enligt Bo Berg Natos avskräckningsoperationer.

Sverige är redan engagerat i flera av dem. Armén skickar en styrka från Södra skånska regementet, P7, i Revingehed till Lettland, där Nato förstärker östra flanken. I Boden bygger Norrbottens regemente, I19, upp FLF Finland, en Natostyrka som invigdes i juni och som med kort varsel ska kunna strida på Nordkalotten. Marinen deltar i Baltic Sentry, som övervakar Östersjön, och delar av flygvapnet har baserats i Polen för att skydda mot drönare och robotar.

Enligt Bo Berg är insatserna kostsamma, men de ger samtidigt erfarenhet och stärker krigsförbandsförmågan.

– Fördelen är dels att vi avskräcker, dels att vi ökar vår krigsförbandsförmåga. Alla de här insatserna gör att vi får erfarenhet, säger han.

Besparingarna påverkar inte värnpliktsutbildningen eller uppbyggnaden av fyra brigader – stora arméstyrkor med omkring 5 000 soldater vardera. En förutsättning är att nya leveranser av materiel kommer i tid. Sverige har skickat stora mängder utrustning till Ukraina, bland annat Archerpjäser, stridsfordon och stridsvagnar. Nya beställningar är gjorda, bland annat till den svenska försvarsindustrin, och de måste levereras enligt plan för att brigaderna ska bli klara.

– En förutsättning är att de leveranserna kommer. Än har vi i alla fall inga anmälningar av några större förseningar, säger Bo Berg.

Försvarsmaktens utmaning är att samtidigt bygga upp ett starkare nationellt försvar, bidra till Natos kollektiva avskräckning och fortsätta stötta Ukraina. Enligt Bo Berg måste tempot anpassas till verkligheten – men de långsiktiga målen ligger fast.