Professor: Gängen blir smartare – ställer nya krav på polisutbildningen

Handlederna viks kraftigt när två polisstudenter tar grepp om den unge mannen. Han pressas ner på knä och faller snart ihop på mattan. ”Jag ger upp”, säger han med ett stön. I gymnastiksalen på Södertörns högskola i Huddinge pågår utbildning i greppteknik. Ett tjugotal studenter följer instruktörens genomgång och ska därefter öva samma moment. ”Ni måste vara försiktiga med varandras handleder. Det är lätt att skadas”, säger instruktören.

Vid sidan av mattan står Mehdi Ghazinour. Han är Sveriges första professor i polisvetenskap, en tjänst som inrättades 2024, och ansvarar för utvecklingen av polisutbildningen på högskolan. Han följer övningen noga. Enligt honom är den svenska polisutbildningen bra i en internationell jämförelse, men alldeles för kort. ”På bara två år ska man lära sig allt innan man skickas ut i arbete”, säger han.

Bakgrunden är den våldsvåg som svepte in över Sverige hösten 2022. Skjutningar och sprängningar nådde en nivå utan motstycke i svensk historia. Sedan dess har lagar och straff skärpts, och nya krav har ställts på polisen. Arbetet har gett resultat: uppklarningsprocenten för prioriterade grova brott steg från cirka 15 till över 70 procent i början av 2024. Fler grovt kriminella har ställts inför rätta. DN har tidigare rapporterat om hur Dalennätverket, som under flera år varit drivande inom narkotikahandel och grovt våld i Stockholm, kraftigt försvagats till följd av rättsväsendets arbete.

Den organiserade brottsligheten har samtidigt ändrat karaktär. Enligt Mehdi Ghazinour är utvecklingen som ett virus som muterar. I stället för geografiskt bundna gäng som med grovt våld strider om narkotikamarknaden har nätverken blivit digitala, internationella och mer komplexa. ”Man får ställa sig frågan: Hur kommer det sig att de har tillgång till den senaste kunskapen?” säger han.

Han pekar på att brottsligheten redan i dag rör sig över landsgränser och att gränserna mellan politik och kriminella nätverk kan komma att suddas ut. Uppgifterna om Irans samarbete med Foxtrot-nätverket illustrerar utvecklingen. ”Bakom Foxtrot-ledaren Rawa Majid står en stat som ger support. Det finns numera stora strukturer som skyddar de här nätverken”, säger Ghazinour. Även Ryssland agerar i en sfär där gränserna mellan politik och organiserad brottslighet används för att uppnå önskade syften, enligt honom.

Ny statistik visar hur omfattande den nya kriminella ekonomin har blivit. Den traditionella bilden att kriminella nätverk finansieras genom narkotikahandel stämmer allt sämre. Enligt rapporten Svarta siffror, som presenterades tidigare i år, omsätter narkotikahandeln runt 10 miljarder kronor årligen. Hela den kriminella ekonomin uppskattas samtidigt till över 350 miljarder kronor. Där dominerar systematiska välfärdsbrott och organiserade egendomsbrott, men även cyberbrottslighet som beräknas omsätta 6,5 miljarder kronor.

Rikspolischefen Petra Lundh har beskrivit den kriminella ekonomin som ”systematiskt integrerad i den legala ekonomin”. Risken är att korruptionen sprider sig och att myndigheter infiltreras. Mehdi Ghazinour menar att den nya brottsligheten är betydligt svårare att bekämpa än den våldsvåg som präglade Sverige för några år sedan. ”Den nya brottsligheten är 150 gånger farligare än den traditionella. Det blir svåråtkomligt och kräver gigantiska resurser. Har Polismyndigheten kompetens nog för att ta sig an den här nya brottsligheten? Den osynliga brottsligheten är en helt annan sak än våldsvågen”, säger han.

Under vårterminen 2027 startar en A-kurs i polisvetenskap på Södertörns högskola. Kursen har redan blivit en succé med över 1 800 sökande. Det är första gången det relativt nya ämnet har en introduktionskurs som gör det möjligt för vem som helst att studera ämnet. Tidigare krävdes en genomgången polisutbildning för att kunna gå vidare till ämnets fortsättningskurser.

Mehdi Ghazinour anser att en ökad akademisering av polisyrket är nödvändig för att möta den avancerade organiserade brottsligheten. Han vill förlänga polisutbildningen med ett år och stärka den teoretiska delen. ”Framtidens poliser kommer att konfrontera komplexa problemlösningar och två års utbildning räcker inte för det”, säger han.