Malmer Stenergard: ”Europa måste ta ett betydligt större ansvar”

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) gav på fredagseftermiddagen sin sammanfattning av Natos utrikesministermöte i Helsingborg. Trots att mötet ägde rum i en tid präglad av internationell turbulens och säkerhetspolitiska utmaningar, beskriver hon stämningen bland de allierade som exceptionellt positiv och framåtsyftande.

Under pressträffen efter mötets avslutande framhöll Malmer Stenergard att samtalen präglades av en stark samarbetsanda. Hon betonade att det rådde goda känslor i rummet och uttryckte sin övertygelse om att alliansen nu står inför en möjlighet att bli ännu starkare och mer enad i sitt försvar av den transatlantiska säkerheten.

Mötet resulterade i flera konkreta framsteg, särskilt när det gäller medlemsländernas försvarsinvesteringar och det fortsatta militära stödet till Ukraina. Utrikesministern var tydlig med att många länder inom alliansen har kapacitet att öka sina insatser ytterligare. Hon påpekade att Ukraina för närvarande har ett momentum i sin kamp mot den ryska invasionen, och att detta är rätt tidpunkt för de allierade att intensifiera pressen mot Moskva.

Malmer Stenergard underströk vikten av att fortsätta stödja Ukraina militärt. Hon beskrev detta stöd inte bara som en humanitär skyldighet eller ett kortsiktigt åtagande, utan som en direkt investering i alliansens långsiktiga säkerhet och i framtida europeiska generationers trygghet och stabilitet.

När det gäller Rysslands nuvarande militära och ekonomiska situation målade utrikesministern upp en bild av ett försvagat land. Enligt henne förlorar Ryssland tusentals soldater varje månad i kriget mot Ukraina, samtidigt som rekryteringen av nya soldater inte når de nivåer som den ryska krigsmakten behöver för att kompensera förlusterna.

Den ryska ekonomin kämpar dessutom med ökande svårigheter, förstärkta av de västliga sanktionerna. Malmer Stenergard lyfte särskilt fram de framgångsrika åtgärderna mot Rysslands så kallade skuggflotta – de fartyg som används för att kringgå internationella sanktioner mot rysk oljeexport. Hon betonade att det är avgörande att slå mot Rysslands energiintäkter, eftersom dessa utgör huvuddelen av landets krigskassa.

Utrikesministern var klar i sin bedömning att ekonomisk press är den mest effektiva vägen framåt. Endast genom att fortsätta träffa Ryssland ekonomiskt kan man enligt henne få den ryska ledningen till förhandlingsbordet med ett genuint intresse för fred, något hon menade att Kreml i nuläget saknar.

En central fråga som dominerade diskussionerna inför mötet var den så kallade ”burden shifting” – USA:s krav på att de europeiska Nato-medlemmarna måste ta ett större ansvar för att leda och finansiera sitt eget försvar. Detta har blivit en allt mer pressande fråga i takt med att USA signalerat en möjlig omorientering av sina militära resurser.

Malmer Stenergard konstaterade att Nato står inför ett strategiskt skifte som kräver att Europa axlar ett betydligt större ansvar för kontinentens säkerhet. Hon poängterade att det nu handlar om att omvandla investeringar och politiska löften till faktisk militär kapacitet och beredskap.

Sverige visar sig vara redo att ta sin del av detta ansvar. Landet har förpliktat sig att nå Natos mål om att spendera fem procent av BNP på försvar, och Malmer Stenergard meddelade att Sverige har för avsikt att uppnå detta mål redan till 2030, vilket är betydligt tidigare än vad många andra medlemsländer planerar.

Under fredagen undertecknades även ett betydelsefullt bilateralt avtal mellan Sverige och USA. Detta samarbetsavtal omfattar utbyte och samarbete inom flera strategiskt viktiga områden, däribland försvarsteknik, artificiell intelligens, rymdverksamhet och it-infrastruktur. Avtalet är det första i sitt slag som ett EU-land ingår med USA specifikt för teknologisamarbete.

Malmer Stenergard beskrev Sveriges relation med USA som stark och byggd på djupa ekonomiska och säkerhetspolitiska band. Hon försäkrade att detta partnerskap kommer att bestå och utvecklas även när Europas bredare relation med USA går in i vad hon kallade en ny era.

Samtidigt erkände utrikesministern att budskapen från Washington angående den amerikanska militära närvaron i Europa varit svårtolkade och utmanande att navigera. Om USA väljer att omfördela resurser från Europa måste någon annan kunna ersätta dem, och enligt Malmer Stenergard är det främst Europa självt som måste ta denna roll. Hon uttryckte förhoppning om att dessa komplexa frågor kan lösas genom fortsatta formella samtal och förhandlingar inom alliansen.