FN-rapport varnar: Världen på väg mot 2,8 graders uppvärmning

Världen är på väg mot en uppvärmning på 2,8 grader till seklets slut – långt över Parisavtalets mål. Det konstaterar FN:s miljöprogram UNEP i rapporten Emissions gap report, som presenteras inför FN:s klimatmöte COP31 i Antalya i Turkiet i november. Sedan Parisavtalet undertecknades för elva år sedan har den globala medeltemperaturen stigit med omkring 1,5 grader, och de senaste årens extremväder har gjort frågan akut.

UNEP:s slutsatser bygger på ett år präglat av klimatrelaterade katastrofer. Störtfloden i Nepal, sommarens extremhetta i Västeuropa och översvämningen i Valencia 2024 har alla vetenskapligt kopplats till människans utsläpp. Enligt en sammanställning från det brittiska analysföretaget Carbon Brief har hundratals extrema väderhändelser förvärrats av klimatförändringarna under de senaste åren.

FN:s generalsekreterare António Guterres betonar dock att rapporten inte innebär att världen kan ge upp. Han pekar på att det är möjligt att passera 1,5 graders uppvärmning och därefter vidta åtgärder som får temperaturen att vända nedåt igen, en så kallad overshoot.

– Overshoot är inte att ge upp. Vi kan fortfarande hålla den så liten och kort som möjligt, säger Guterres i ett pressmeddelande.

I bästa fall kan uppvärmningen enligt UNEP begränsas till 1,7–1,8 grader till 2050, för att sedan återigen nå 1,5 grader vid seklets slut. Det kräver dock exceptionella insatser: de globala utsläppen måste minska med 18 procent på bara fyra år och med 45 procent till 2035. Som jämförelse minskade utsläppen tillfälligt med 7 procent under coronapandemin, innan de snabbt återhämtade sig.

Rapporten pekar också på att världen under seklet skulle behöva fånga in och lagra 320 miljarder ton koldioxid, ungefär åtta års globala utsläpp vid nuvarande nivå. Det kan i teorin göras genom storskalig trädplantering eller teknisk infångning, så kallad CCS. Men UNEP konstaterar att det finns stora socioekonomiska och tekniska utmaningar med att genomföra det i praktiken.

I granskningen av världens största ekonomier utpekas Argentina, Saudiarabien och USA som bromsklossar. Inget av länderna har uppdaterat sina klimatplaner till 2035, och USA har under Donald Trump lämnat Parisavtalet. Saudiarabien är en av världens största oljeproducenter, och USA har historiskt varit en av de största utsläpparna, vilket gör deras passivitet särskilt betydelsefull. Mexiko är det enda G20-land som skärpt sitt klimatåtagande till 2030. Sammantaget talar UNEP om begränsad framgång i en grupp som svarar för merparten av världens utsläpp.

UNEP:s chef Inger Andersen understryker att tiden inte räcker för långsamma reformer.

– Varje bråkdel av en grad och varje år med uppvärmning över 1,5 grader ökar klimateffekterna och riskerna, som de dödliga översvämningar, värmeböljor och bränder som har plågat många länder i år, säger hon i ett uttalande.

Det finns dock ljuspunkter. Utbyggnaden av sol- och vindkraft har gått snabbare än alla prognoser som gjordes när Parisavtalet undertecknades, och den förnybara energin har bidragit till att hålla nere utsläppstillväxten. Samtidigt haltar utfasningen av fossila bränslen. Kolkraften tycks ha nått en platå, men måste minska med 55 procent på nio år. Även olja och gas behöver minska kraftigt om målen ska kunna nås.

Här går UNEP och internationella energibyrån IEA dock isär. IEA bedömer att efterfrågan på olja och gas tvärtom ökar fram till 2050, bland annat drivet av AI-utvecklingens växande energibehov. För fossilbranschen innebär det en kluven framtid: samtidigt som klimatpolitiken kräver minskad produktion, fortsätter den globala efterfrågan att öka. Besluten om framtida investeringar i olja, gas och koldioxidinfångning blir därmed allt mer strategiska för både regeringar och energibolag.

UNEP konstaterar ändå att utsläppen hade varit betydligt högre utan den förnybara utbyggnaden. Rapporten visar att klimatpolitiska åtgärder kan få utsläpp att sjunka. Frågan inför COP31 är om omvärlden förmår ta de steg som krävs.