Medborgarskapskrav skärps – utan övergångsregler

Riksdagen röstar igenom skärpta krav för svenskt medborgarskap

Från och med den 6 juni införs betydligt hårdare krav för att bli svensk medborgare. Riksdagen har med knapp majoritet röstat igenom regeringens proposition som innebär omfattande förändringar i medborgarskapslagstiftningen.

De nya reglerna förlänger hemvistkravet från dagens fem år till åtta år. Det innebär att utländska medborgare måste ha varit bosatta i Sverige under minst åtta år innan de kan lämna in en ansökan om svenskt medborgarskap.

För personer över 16 år införs dessutom ett obligatoriskt medborgarskapsprov som testar kunskaper i svenska språket och samhällskunskap. Enligt beslutade tidsplaner kan dock införandet av språkprovet försenas till den 1 oktober.

En annan central förändring är det nya försörjningskravet. Sökande måste kunna uppvisa en årsinkomst på minst 241 800 kronor för att kvalificera sig för medborgarskap. Därtill skärps kraven på vad som anses vara ett ”skötsamt och hederligt levnadssätt”.

En av de mest omdebatterade aspekterna av den nya lagstiftningen är avsaknaden av övergångsregler. De skärpta kraven kommer att gälla retroaktivt även för personer som lämnade in sina ansökningar för flera år sedan enligt de tidigare, mindre strikta reglerna.

Oppositionen, bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, hade enats kring en reservation om att införa övergångsregler för redan inlämnade ansökningar. Detta förslag föll dock med den minsta möjliga marginalen i riksdagen, med röstsiffrorna 147–146.

Under den intensiva debatten i riksdagen lyfte Vänsterpartiets Tony Haddou fram rättssäkerhetsaspekten: ”Människor måste kunna lita på de regler som gällde när man ansökte om medborgarskap.”

Miljöpartiets Annika Hirvonen påpekade att konsekvenserna blir särskilt kännbara för de många sökande som på grund av Migrationsverkets långa handläggningstider har väntat i flera år på beslut.

”Tiotusentals människor som redan är inne i systemet i dag har blivit lurade,” sade Hirvonen under debatten. ”De har skött sig, de har bidragit. De har gjort allt det där som Moderaterna säger man ska göra och belönas för.”

Från regeringshållet försvarade moderaten Viktor Wärnick avsaknaden av övergångsregler med hänvisning till Sveriges säkerhet. Han betonade att de nya kraven bland annat syftar till att förhindra att personer med kriminell bakgrund blir svenska medborgare.

”Därför vill vi att den nya lagstiftningen ska få fullt genomslag så snart som möjligt,” förklarade Wärnick.

Regeringspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna fick stöd från sina samarbetspartier Sverigedemokraterna och Liberalerna när propositionen i sin helhet röstades igenom med 258 röster mot 33, medan 58 ledamöter var frånvarande.

Oppositionen var dock inte enad i sin kritik. Medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville avslå stora delar av propositionen, stödde Socialdemokraterna flera av skärpningarna men föreslog vissa modifieringar. Bland annat ville de se förändringar i försörjningskravets utformning och höja åldersgränsen för kunskapskraven till 18 år istället för 16.

Centerpartiet intog en mellanposition och förespråkade vissa ändringar, däribland en 18-årsgräns för kunskapskraven och möjlighet att ansöka om medborgarskap redan efter fem år för personer som betalat minst 500 000 kronor i skatt.

De nya reglerna representerar den mest omfattande skärpningen av Sveriges medborgarskapskrav på många år och ligger i linje med regeringens övergripande migrationspolitiska inriktning. Förändringarna sker i en tid när många europeiska länder genomför liknande åtstramningar av sina medborgarskapslagar.

För Migrationsverket innebär de nya reglerna en betydande omställning i handläggningen av medborgarskapsärenden, med både nya krav att bedöma och sannolikt fler avslag att hantera när kraven höjs.