Tomas Ramberg: Ida-krisen en gåva till S och C

OBS: Det bifogade källmaterialet handlar om svensk politik och regeringsfrågan, inte om gruvnäring. Jag har därför anpassat uppdraget efter det faktiska innehållet och skrivit en nyhetsartikel om den politiska händelseutvecklingen.

Vänsterpartiets Ida Gabrielsson har hamnat i hetluften efter ett utspel som skakar om de späda regeringssamtalen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. I en intervju med Dagens Nyheter riktar hon skarp kritik mot Centerns ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl – och lyfter samtidigt fram partiledaren Nooshi Dadgostars kontroversiella formulering om att Centern ”nu får äta upp all vänsterpolitik”. Utspelet har väckt ilska inom Centerpartiet och fått Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson att rycka ut till Centerns försvar.

Intervjun med Dagens Nyheter gjordes för nästan två veckor sedan, innan de konkreta samtalen mellan partierna hann ta fart. Det är knappast förmildrande för Centerpartiet, konstaterar flera bedömare – snarare en påminnelse om vilket plågsamt samarbete partiet är på väg in i. Gabrielssons utspel slår ner just när centerledningen börjat vänja sitt folk vid att regeringsfrågan oundvikligen kräver eftergifter till Vänsterpartiet.

Gabrielsson har under lång tid profilerat sig som en av Vänsterpartiets tydligaste företrädare i regeringsfrågan. Genom tv-framträdanden och inlägg i sociala medier har hon gång på gång upprepat partiets kompromisslösa nej till varje regering där Vänsterpartiet inte självt ingår. Hennes devis ”alla ska med” har blivit något av en ledstjärna för partiets vänsterfalang – och en nagel i ögat på Centern, som drivit en helt annan linje. Nu tycks hennes pratsamhet dock ha vänts mot henne själv. Utspelet beskrivs av bedömare som ett självmål med dubbla konsekvenser: det försvårar Centerns interna förankringsarbete, men kan samtidigt stärka partiets förhandlingsposition.

Attacken mot Martin Ådahl är knappast slumpmässig. Som ekonomisk-politisk talesperson väntas Ådahl bli en nyckelperson i varje framtida regeringsförhandling. Gabrielsson anklagar honom för att ha ”sumpat hela arbetsförmedlingen” och därefter visat ”nonchalans och högfärdighet” genom att bara rycka på axlarna åt saken. I sak delar många kritiken mot hur Arbetsförmedlingen reformerades under januariavtalet, där Centern var en av de drivande krafterna. Reformen har varit omdiskuterad och kritiserad från flera håll, inte minst av fackliga företrädare. Problemet för Vänsterpartiet är i stället tajmingen och det personliga tilltalet, som har väckt starka känslor på centerkansliet.

När Gabrielsson dessutom gillande hänvisar till att Nooshi Dadgostar ska ha sagt att Centern ”nu får äta upp all vänsterpolitik” kokar det av ilska inom partiet. Utspelet kommer i ett ytterst känsligt skede av samtalen mellan S, V, C och MP. Centerledningen har under en tid försökt förbereda det egna partiet på att en regeringsuppgörelse sannolikt kräver eftergifter till Vänsterpartiet, och att någon form av regeringsinflytande för V i slutändan är att föredra framför ett extra val. Elisabeth Thand Ringqvists hot om att hellre gå till extra val än att släppa in V i en regering har redan stämplats som verklighetsfrämmande från både vänster och höger. Dadgostars formulering riskerar att undergräva det känsliga förankringsarbetet och få partiet att slå bakut.

Paradoxalt nog kan utspelet samtidigt ge Centerpartiet ett bättre utgångsläge. Dels genom att partiet kan peka på att Vänsterpartiet visat prov på politisk omognad mitt i en kritisk förhandlingsfas. Dels genom att Socialdemokraterna tvingats rusa till Centerns undsättning, vilket i praktiken innebär att S solidariserar sig med C på den svåra väg partiet anträtt.

Magdalena Andersson var snabb att markera avstånd från Gabrielssons uttalanden. Det är knappast en slump. För Socialdemokraterna handlar det inte bara om att ta avstånd från ett bristande politiskt omdöme. Det är också en välkommen möjlighet att knyta Centern närmare sig inför de tuffa förhandlingar som väntar. För att en överenskommelse ska bli verklighet krävs att alla inblandade partier kan framstå som både vinnare och förlorare. Om Andersson kan hjälpa Centern att undvika att framstå som den stora förloraren, ökar chansen att få ihop ett hållbart regeringsunderlag.

Frågan är nu hur Centerpartiet hanterar det som redan beskrivs som en kris. Partiet har historiskt haft svårt att ena sig i regeringsfrågan, och den interna kritiken mot Thand Ringqvists linje har varit påtaglig. Om Centern lyckas vända utspelet till sin fördel kan det i förlängningen underlätta för Andersson att bilda regering. Men risken är att utspelet i stället fördjupar motsättningarna och försvårar samtalen ytterligare. Mycket tyder därför på att Ida Gabrielsson kommer att hålla en lägre profil under den närmaste tiden – frågan är om skadan redan är skedd.